Regeringen vill stärka meddelarskyddet i privata verksamheter som finansieras med offentliga medel. Sedan tidigare pågår arbete med att ta fram en lagrådsremiss för att stärka meddelarskyddet i skola, vård och omsorg. Nu tillsätts en utredning som ska analysera vilka ytterligare verksamheter som bör omfattas av ett stärkt meddelarskydd.
Allt fler offentligt finansierade verksamheter bedrivs i privat regi. Regeringen anser att det är viktigt att detta inte påverkar möjligheterna till insyn och en öppen debatt om hur våra skattemedel används och hur offentligt finansierade verksamheter drivs och utvecklas.
Ett stärkt meddelarskydd innebär att bland annat arbetsgivare förbjuds att efterforska vem i organisationen som har lämnat uppgifter till grundlagsskyddade medier och att utsätta denne för negativa åtgårder på grund av detta. Detta ger trygghet för den som lämnar uppgifter om verksamheten och bidrar till att lättare upptäcka eventuella missförhållanden. Det kan i sin tur medföra en högre kvalitet i verksamheterna och att brukarnas ställning stärks. Genom att insynen i hur skattemedlen används blir större kan ett stärkt meddelarskydd också leda till ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser.
Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att ett stärkt meddelarskydd ska införas i skola, vård och omsorg som är enskilt bedriven men offentligt finansierad. Arbetet med att ta fram en lagrådsremiss om detta pågår. Behovet av ett förstärkt meddelarskydd kan dock antas vara lika stort inom andra verksamhetsområden. Regeringen och Vänsterpartiet vill därför att en utredning ska analysera vilka andra verksamheter, så som exempelvis inom kollektivtrafik och färdtjänst, som också bör omfattas av ett stärkt meddelarskydd. Utredningen ska även överväga vilka kategorier av personer som deltar i en verksamhet som bör omfattas av skyddet.
Utredningen leds av Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstutet. Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2017.