Statens nettolånebehov blev 0,8 miljarder kronor i april, vilket var 18,6 miljarder kronor mer än i Riksgäldens prognos. I första hand beror skillnaden på högre vidareutlåning till Riksbanken. Men lägre skatteinkomster och lägre utdelningar på statens aktier bidrar också.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter blev 13 miljarder kronor mer än beräknat. Skatteinkomsterna och utdelningarna blev samtidigt 3,3 miljarder respektive 1,2 miljarder lägre än i prognosen.