Sveriges förmåga att fortlöpande skapa innovationer i företag är central för det ekonomiska välståndet på lång sikt. För att behålla Sveriges ställning som en av de ledande forsknings- och innovationsnationerna krävs ansträngningar på flera plan. Bland annat bör kvalitén på utbildning förbättras och samarbetet mellan akademi och företag stärkas. Det skriver Långtidsutredningen som i dag presenterar en ny underlagsrapport, Forskning, innovationer och ekonomisk tillväxt.
En huvudslutsats i rapporten är att de svenska företagens relativt stora investeringar i FoU och goda avkastning i form av innovationer beror på tillgång till välutbildad arbetskraft, väl fungerande samarbete mellan akademi och företag, en stark industriell bas samt öppenhet mot omvärlden.
Författarna menar även att den svenska tätpositionen inte har åstadkommits genom omfattande fiskala stöd; omfattningen av fiskala stöd, som till exempel subventioner och skatteincitament, har varit – och bör förbli – en begränsad del av verktygslådan. Åtgärder som förbättrar kvaliteten på utbildningen – såväl spets som bredd – samt insatser för ökad öppenhet och starkare länkar mellan akademi och företag torde vara mer framgångsrika än satsningar på mer direkta offentliga stöd.
I rapporten konstateras bland annat:
– Näringslivet i Sverige investerar årligen betydande resurser i FoU och i större utsträckning än flertalet andra OECD-länder. I synnerhet är FoU-intensiteten i svenska tjänstebranscher mycket hög. – Företagens investeringar i FoU och annan innovativ verksamhet blir mer och mer internationellt rörliga. Trots detta är FoU-investeringar förhållandevis hemlandsanknutna. – Det finns inget entydigt stöd för att multinationella företag väljer att separera FoU och produktion. Graden av samlokalisering av produktion och FoU varierar mellan branscher och det finns även belägg för att det blivit viktigare att förlägga FoU och produktion nära varandra. Detta gäller till exempel inom fordonsindustrin. – Skalfördelar, tillgång på kvalificerad arbetskraft samt omfattning och kvalitet på ett lands innovationssystem tycks vara de viktigaste faktorerna bakom multinationella företags lokaliseringsbeslut. – Svenska företag tycks generera få innovationer i termer av patent jämfört med många andra, jämförbara länder, sett till hur stora FoU-investeringarna är i näringslivet. Mer sofistikerade statistiska analyser av sambandet mellan FoU-insatser och resultat i form av patent indikerar emellertid att Sverige är ett land med hög innovationseffektivitet, dvs. genererar fler innovationer än andra länder när hänsyn tagits till insatta resurser och andra faktorer. – Företagens FoU-investeringar följer konjunkturen. De senaste årens internationella lågkonjunktur har sannolikt inneburit en utdragen nedgång i världens samlade patentstock. Det innebär att produktivitetstillväxten kan ha påverkats negativt även i länder som inte direkt drabbats av finans- och skuldkrisen. Sverige tillhör ett av de länder som lyckats upprätthålla nivåerna på FoU-investeringarna relativt bra.