Under försommaren gjorde Boliden, Sveaskog, LKAB och SSAB en gemensam framstöt om detta mot Trafikverket och mot Regeringen.
– Det var mycket bra att vi tillsammans kunde ge vår samlade syn på vikten av att Norrbotniabanan byggs, menar Klas Nilsson.
Han konstaterar att stambanan genom övre Norrland mellan Boden och Vännäs är underdimensionerad. För Bolidens del handlar det då om transporter från Aitikgruvan till Rönnskärsverken, kopparpendeln från Rönnskär söderut och transport av elektronikskrot till Rönnskär.
– Bristen på redundans gör transporterna mycket sårbara. Vi har hittills kunnat säkra alla leveranser genom att hålla ett tillräckligt stort lager men det håller inte i längden, berättar Klas Nilsson.
Finansieringen av Norrbotniabanan är en knäckfråga och ett upplägg som basindustrin förespråkar är den modell som användes vid bygget av Öresundsbron. Det handlar då om att låna pensionskapital för att satsa i järnvägen och där basindustrin sedan får vara med och betala banavgifterna.
– Vi har tydligt deklarerat att samfinansiering med näringslivet för järnvägsbygget inte är en framkomlig väg. Då är införande av banavgifter en betydligt bättre lösning. När det gäller detaljerna för finansieringen får vi fortsätta dialogen med Trafikverket och Regeringen efter att transportplanen presenterats, avslutar Klas Nilsson.
Förutom bygget av Norrbotniabanan har basindustrierna även lyft fram bygget av ett dubbelspår på malmbanan Kiruna-Narvik som ett måste.
