– Vi räknar med en omsättningsmässig fördubbling till 2020–2021. Det ska bli möjligt genom att det byggs fler hus i trä och vi tillhör de mer etablerade och starkare aktörerna inom träbyggnad, säger Jesper Åkerlund, vd för Martinsons Byggsystem.
En viktig förutsättning för att Martinsons ytterligare ska stärka sin ställning på marknaden är den nya produktionslinje för korslimmat trä, KL-trä, i Bygdsiljum där företaget, som vuxit till en stor koncern med 445 anställda, har sin vagga och huvudverksamhet.
KL-trä är massiva skivor av hyvlad gran som limmas ihop med vartannat skikt korslagt. Resultatet blir ett byggelement som är tvärstyvt och tåligt i förhållande till sin låga vikt.
Det används ofta i väggar, golv och tak och kan ersätta betongskivor i bostadsbyggande.
– Vi har investerat 85 miljoner kronor i den nya produktionslinjen och rekryterat 25 nya medarbetare. Kapaciteten är en produktion på 22 000 kubikmeter per år. Med limträ inräknat uppgår produktionen till 45 000 kubikmeter per år, säger Lars Martinson, koncernchef i Martinson Group, som består av tre bolagsgrenar.
Han är också en av åtta delägare, alla från samma släkt, varav fem är verksamma i träförädlingskoncernen.
Trästomme har blivit ett allt hetare alternativ till betong vid byggande av flerfamiljshus. Det går snabbare, är konkurrenskraftigt kostnadsmässigt och metoden är mer miljövänlig. Forskning visar att byggande av trähus innebär ungefär halva klimatpåverkan jämfört med traditionellt byggande.
När det gäller brandkrav uppfylls de krav som ställs.
Martinsons är pionjär i rollen som leverantör av byggsystem i trä och har därmed kunskap som ger en stark ställning och ett försprång att dra nytta av när intresset för att bygga i trä ökar, trots att man så att säga inte ligger mitt i marknaden.
Däremot ligger man nära skogen och det är av betydelse för råvaruförsörjningen. Privata skogsägare, Holmen och Sveaskog är leverantörer av timmer.
Förutom byggsystem i KL-trä och limträ produceras även sågade trävaror som är den största delen av verksamheten sett till omfattning. Den största ökningen procentuellt sett under de kommande åren väntas inom byggsystem.
I en framtidsprognos för svenskt träbyggande konstaterar professor Staffan Brege, Linköping att hälften av Sveriges flerbostadshus kan byggas i trä 2025 jämfört med dagens cirka tio procent. Det är baserat på pågående och planerad kapacitetsökning inom träbyggindustrin. Bostadsbyggandet är rekordhögt och många fler bostäder behövs.
Redan år 2024 förväntas Sveriges befolkning uppgå till 11 miljoner.
Lars Martinson har myntat uttrycket träåldern och sett till länet så ser koncernen stor potential för träbyggande i både Umeå och Skellefteå.
– Vi har en strategi för Umeå där vi vill ta en aktiv roll som samhällsbyggare i vår egenskap av utvecklare av byggsystem i trä. Vi hoppas bland annat att Bostaden AB ska våga ta steget och bygga med trä, säger Jesper Åkerlund.
Martinsons har tillverkat KL-trä sedan 2003 och är i nuläget den enda svenska tillverkaren av materialet.
Den nya produktionslinjen ger nya och bättre möjligheter. Nu är det möjligt att tillverka skivor i våningshöjd med en bredd på tre meter, det är en ökning med 1,8 meter jämfört med tidigare.
Det har redan visat sig att investeringen är en satsning som ligger rätt i tiden.
– Orderboken för 2017 var redan full vid driftsättningen av den nya produktionslinjen, säger Lars Martinson.
Ökad efterfrågan har också ekonomisk betydelse.
– Det är lättare att ta betalt, men vi ska inte profilera oss på det.
Lars Martinson är inte av uppfattningen att ensam är stark utan hoppas att det blir fler aktörer på den svenska marknaden som tillverkar KL-trä för att stimulera marknaden att bygga i trä.
Martinsons har varit inblandade i många byggen och flera som sticker ut lite extra. Världens högsta bostadshus helt i trä i Sundbyberg är bara ett i en lång rad. Åttavåningshusen Limnologen i Växjö, som vann Stora Samhällsbyggarpriset 2010 är ett annat exempel. Martinsons är även Nordens ledande producent av träbroar
På bostadssidan hoppas Martinsons på ett genombrott i Umeå.
– Det är skickliga byggare i Umeå som byggt billigt i betong, men känslan är att vi inte riktigt kan konkurrera med rådande byggare i Umeå. Det kan vi dock göra. Det handlar om att bryta mönster för kommunen, Bostaden AB med flera.
Umeå är inte okänd mark för företaget. Där har Martinssons Byggsystem, som är ett av ett antal separata bolag i koncernen, sitt kontor.
– Vi är en västerbottnisk koncern med sågverk i Hällnäs och i Kroksjön, Skellefteå samt virkesköpare på olika platser i länet. På kontoret i Umeå jobbar projektledning, konstruktörer, marknad, försäljning och virkesköpare. Det finns 26 kontorsplatser och vi är trångbodda, säger Jesper Åkerlund.
Han är nytillträdd vd och är en av de som jobbar från kontoret i Umeå bland annat med ansvar för utvecklingen av Byggsystems hela affärsverksamhet. Tidigare var han marknads- och försäljningschef på Martinsons.
Hittills har Martinsons levererat till olika byggen i Umeå och mer är på gång. Stomme i limträ och KL-trä till kvarteret Embla 5 i centrala stan där kontorslokalerna höjts med i limträmoduler är bara ett exempel. Man samarbetar även med Balticgruppen. Husen på Utopias tak i kvarteret Forsete som ska inrymma 49 bostadsrätter ska byggas med KL-träkonstruktion.
– Bygget av nya Vasaplan kommer vi att leverera till och hoppas även att trä blir det naturliga materialvalet i Universitetsstaden, säger Jesper Åkerlund
Universitetsstaden är en stor satsning. Sjukhus- och universitetsområdet, Lilljansberget och Uminova Science Park, ska utvecklas till ett mer hållbart område. Projektet har fått namnet Ruggedised, vilket betyder miljötålig på svenska. Umeå kommun deltar tillsammans med Umeå universitet, landstinget, Akademiska hus, Umeå Energi, Upab och SP/Rise. Projektet ska pågå i fem år framöver. Under de åren kommer det att byggas en hel del bostäder.
Martinsons hoppas att man får bidra med hållbarhet även i Universitetsstaden. Att bygga i trä kan vara en pusselbit för att minska klimatpåverkan.
– En byggnad som innehåller 60 kubikmeter limträ binder drygt 45 ton koldioxid. Det är lika mycket som en ny bensindriven bil släpper ut om den kör 184 gånger mellan Ystad och Haparanda, säger Lars Martinson som exempel.
Råvaran räcker till. Den produceras i stor skala dygnet runt.
Varje år är tillväxten i de svenska skogarna motsvarande att det växer ett flervåningshus var femte minut.
Roland Edlund Affärsliv 24
