Lärlingsvux har visat sig vara ett effektivt sätt att få ut människor i arbetslivet.
– 90 procent av dem som vi tagit in som lärlingar via Vux i Skellefteå har fått jobb hos oss, berättar Anton Holmström, personalchef vid Martinsons i Bygdsiljum.
Martinsons har tagit emot lärlingar i flera omgångar i sina sågverk och Anton tycker att lärlingsvux fungerar mycket bra.
– Det är ett snabbt och flexibelt system där vi som tar emot lärlingarna också har stor möjlighet att påverka innehållet i utbildningen. Utmaningen har varit att entusiasmera handledarna. Vi har nu en sådan på varje avdelning och de har också växt genom uppdraget.
Han berättar att innan Martinsons tar emot någon lärling genomför de en ganska omfattande intervju med personen i fråga.
– Det har varit en framgångsfaktor.
Under våren har Vux i Skellefteå haft cirka 25 lärlingar ute på företag i regionen.
– Åtta av dem har gått Railcare Academy i Skelleftehamn. Det här är tredje omgången av skolan som syftar till att lära upp maskinoperatörer som sedan ska vara verksamma i Storbritannien, berättar Christina Fahlgren-Lövheim, verksamhetsansvarig för vuxenutbildningen i Skellefteå.
I september startar bland annat en lärlingsutbildning i Skellefteå för den som vill bli konditor. Här får deltagarna lära sig att hantera maskiner, råvaror och olika tekniker för att skapa goda bröd och bakverk.
– Efter avslutad utbildning kan deltagaren arbeta på ett bageri, konditori, café, på en restaurang eller i en matbutik som har eget bageri, säger Ellinor Berglund, utbildningssamordnare för lärlingsvux och yrkesvux i Skellefteå.
Vux i Skellefteå samarbetar också med Tannbergsskolan i Lycksele som i september startar en bergarbetarutbildning.
– Och i juni startade Komvux i Malå en lärlingsutbildning till maskinförare, berättar Ellinor.
Lärlingsvux vänder sig främst till de som står långt från arbetsmarknaden, till de som vill ha en karriärväxling och till nyanlända.
– Parallellt med lärlingsutbildningen kan vi också ge språkstöd till de som behöver det, säger Christina.
Syftet är att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning samt ökad arbetslivserfarenhet. Utbildningen sker i samverkan med arbetslivet och bygger på de kurser som ges inom gymnasieskolan.Lärandet sker till största delen på en arbetsplats, minst 70 procent av en heltid. – Det är inte ett helt gymnasieprogram utan en utbildning på sex månader till ett år efter det rekryteringsbehov som finns, berättar Ellinor.
– Efter lärlingstiden är det också många som sedan läser hela gymnasieprogrammet, inflikar Christina.
Förutsättningar för att starta en lärlingsutbildning är att det finns ett rekryteringsbehov inom en bransch, att Vux kan teckna ett avtal om lärlingsplats med en arbetsgivare och att det finns en lärarresurs tillgänglig.
– Ibland är intresset för vissa lärlingsplatser större än behovet. När vi startade en utbildning för djurskötare hade vi 55 sökande till sex platser, avslutar Ellinor Berglund.
