Industrin står för en stor del av utsläppen av växthusgaser i Sverige och för mer än en tredjedel av den slutliga energianvändningen i landet.
Av den anledningen infördes 2005 ett särskilt program vilket innebar skattelättnader på cirka 150 miljoner per år. Granskningen visar att det är tveksamt om programmet lett till några betydande energieffektiviseringar.
Många svenska industriföretag ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter, där utsläppen redan är bestämda genom ett utsläppstak till 2020. Det innebär att program för energieffektivisering inte ger verklig minskning av utsläppen på EU-nivå när de riktas till företag som ingår i handelssystemet, konstaterar Riksrevisionen.
"Regeringen och Energimyndigheten har gett en alltför positiv bild av effekterna av programmet för energieffektivisering. Energianvändningen i de företag som ingår i programmet har inte minskat mer än i andra företag", skriver riksrevisor Claes Norgren.
Programmet pågår till 2014 och om regeringen beslutar om ett nytt program behöver målen förtydligas, skriver Riksrevisionen.