Avtalet syftar till att förhindra stora varsel när industrin drabbas av ekonomiska chocker utifrån, vilket coronaviruset är ett exempel på. Det kan handla om att sänka arbetstid och lön för anställda, i stället för att företag ska behöva ta till massuppsägningar. Frågan blev aktuell under finanskrisen 2008. Då sade svenska företag upp anställda i mycket högre utsträckning än sina motsvarigheter i Tyskland, och jobben kom i många fall aldrig tillbaka till Sverige.
– Nu är vi överens och då handlar det om att klubba igenom förslaget. Då kommer det gå väldigt snabbt. Vi pratar om ungefär en vecka, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
"Utbrottet av det nya coronaviruset visar tydligt att produktion och jobb i Sverige påverkas av störningar i omvärlden. Företag i Sverige och löntagare får därför ett tydligt besked redan i dag om att systemet snart kommer att vara på plats", skriver januaripartierna på Aftonbladets debattsida.
Det finns redan ett system för korttidsarbete men det kan endast användas vid synnerligen svåra, allmänna konjunkturlägen och därför behöver systemet utvidgas, enligt partierna. Reformen gör att avtalet kan tillämpas även vid andra händelser i omvärlden.
Beräkningen är att förslaget kommer att kosta 40 miljoner kronor första året och sedan 350 miljoner kronor om året när systemet är utbyggt, pengar som ska tas ur statsbudgeten, säger Per Bolund.