Att jämställdhet skulle leda till en hållbar utveckling i skogen ser Pär Lärkeryd som en självklarhet.
– Vi måste nyttja all mental kapacitet för att få ett hållbart skogsbruk och det gör vi inte i dag, förklarar han.
Under föreläsningen på skogskonferensen, ”Framtidens hållbara skogsbruk”, som hölls i mitten av september i Skellefteå väljer Pär Lärkeryd att lyfta fram jämställdhet som en viktig ingrediens till att skapa ett hållbart skogsbruk.
Mer kompetens
Han jämställer det med att skogsbranschen i dag enbart fiskar i en halv fiskdamm. Fler måste kunna identifiera sig med skogsbranschen. Och jämställdhet är något som Norra Skogsägarna prioriterar och arbetar aktivt med i dag.
– Jämställdhet är en värdegrund som ska genomsyra alla delar i företaget, säger han.
Men Pär Lärkeryd är inte nöjd. Norra Skogsägarna är långt ifrån jämställda. Bland medlemmarna i Norra Skogsägarna är 38 procent kvinnor och antalet anställda, som är kvinnor, ligger på hälften så många; 14 procent.
Under föreläsningen ger han flera exempel hur Norra Skogsägarna tänker och arbetar med jämställdhet. Det kan vara allting från hur de utformar aktiviteter till skogsägare, hur de skriver jobbannonser och vad de väljer för bilder.
– Arbetet kräver mer insikt, kunskap och utbildning av personalen, förklarar han.
Guide i jämställdhet
Medlemsföretaget har också tagit fram en jämställdhetsguide som ska vägleda i hur man bland annat kan få till en lyckad aktivitet tillsammans med sina medlemmar.
– Det är viktigt för oss i Norra skogsägarna att det inte blir en separat fråga. Genusperspektivet ska finnas med överallt i organisationen. Exempelvis när vi utvecklar produkter ska de vara lika intressanta för män som för kvinnor.
Ger mer vinst
Förutom att jämställdhet kan leda till ett hållbart skogsbruk ser Pär Lärkreyd det som en vinstdrivande verksamhet. Jämställdhet vidgar ett företag och är ett sätt att nå smartare lösningar som når ut till fler personer. Det innebär bland annat, menar han, att de skulle få en möjlighet att kunna utveckla helt nya produkter.
Samtidigt som han vill locka fler kvinnor till skogsbranschen har han upplevt att arbetet att genusperspektivet även har medfört att de når ut till fler män som i dag inte identifierar sig med skogsbranschen.
Ingen kritik
I de egna leden inom skogsföretaget har han aldrig stött på något motstånd för sitt jämställdhetsarbete.
– Men det finns konkurrenter som fortfarande inte fattar. Jag ser det som en konkurrensfördel, säger han och tillägger:
– Som vd är det tyvärr en stor risk att jag bli betraktad som fjolla. Men jag är beredd att ta den risken. Arbetet har dock inneburit att vi tar mest marknadsandelar bland skogsbolagen vad gäller skogsbruk.
