Fackordföranden Ulf Jakobsson har varit fastighetsskötare och sista utpost på fabriken sedan lokalerna tömdes. Nu håller han tummarna för att det ska bli en bra lösning i Bjurträsk.
Fönsterfabriken i Bjurträsk har varit Ulf Jakobssons arbetsplats sedan 1978. Så är det fortfarande, även om inte mycket varit sig likt de senaste månaderna.
De gigantiska lokalerna som tidigare dånade av liv står spöklikt tomma. Och i stället för att delta i produktionen är nu Ulf Jakobssons uppgift att kontrollera så att ingenting går sönder, rensa takavloppet, ha koll på pannsystemet och passa brandlarmet:
– Det är lite hjärntvättande. Det är fortfarande tungt, man har ändå varit här så många år, säger han. Läs också: Ljusning i sikte ett år efter Inwidos chockbesked
Under de månader som gått har han dock aldrig gett upp hoppet om att de ska bli liv och rörelse i fabriken igen. Nu ser det också ut som att det blir så:
– Det är klart att det är det här man har hoppats på. Att det ska börja röras här igen. Det känns riktigt lovande. Läs också: Ett år efter Inwido: Stark konjunktur blev räddningen
Ulf Jakobsson bor strax utanför Bjurträsk och berörs därför också som bybo. Han konstaterar att nedläggningen har lagt en kall filt över byn och att många har varit oroliga för att fabriken bara ska bli ett kråkslott.
Det vore en sorglig utveckling för en by där det annars händer en hel del. Bland annat har den gamla skolan rustats upp och några yngre familjer flyttat in.
– Att det finns jobb är A och O för alla, både för en kommun av Norsjös storlek och speciellt för byarna. Vartenda jobb som går att skaka loss är guld värt, särskilt när det gäller en sådan institution som Etri, säger Ulf Jakobsson. Läs också: Inwido i Bjurträsk hotas av nedläggning
Lennart Enkvist
Det är klart att det är det här man har hoppats på. Att det ska börja röras här igen.
