”Jag fick någon sorts känsla, att om andra skulle kunna göra det, varför skulle inte jag? Ingen minns ju en fegis”, säger Amanda Granberg Högdahl, som vid årets Arvidsjaurgala blev utsedd till årets nyföretagare.
Amanda arbetade som lärare när hon i juni 2013 bestämde sig för att testa på kafélivet.
– Det var två veckor innan skolavslutningen, och det hela var egentligen en slump. Jag såg att den som då drev kaféet hade ganska lite öppet och det kan ju vara ett tecken på avyttring.
Hon hörde sig för och kort därefter stod det klart att Amanda skulle överta verksamheten.
– Ska man tänka en massa kan man ju hinna ändra sig. Och jag tänkte att jag hade sommarlovet på mig. I värsta fall kunde jag ju gå tillbaka till jobbet som lärare där det alltid behövs personal.
Någon dag innan övertagandet visade dåvarande ägare hur kassaapparaten fungerar.
– På fredagen slutade jag skolan, på lördagen körde jag igång här, säger hon. Vänner och familj hjälpte till i början. Någon tid till planering inför nyöppning var det inte tal om.
– Det kan vara svårt att släppa den rosaskimrande bilden att driva kafé. Men här behövde ju pengarna börja rulla in direkt.
Amanda har erfarenhet från ung företagsamhet när hon gick i gymnasiet, något som hon nu också är delaktig i, men i andra änden.
– Idag är jag rådgivare till uf-företag till elever på Sandbacka. Jag älskar det, och när de har praktik. Det är som att få tillbaka det bästa med lärarjobbet, kontakten med eleverna. De flesta som jobbar här har dessutom haft praktik först, och sedan börjat arbeta.
Drygt två år har gått sedan starten och tant Sveas kafé rullar fortfarande. Men det har inte varit enkelt.
– Många har en dröm om att ha ett eget kafé, men man har nog en ganska romantiserad bild av hur det är. Sanningen är att det är slitigt, ungefär som att driva ett hushåll för 50 personer med allt vad det innebär, säger Amanda.
Vid Arvidsjaurgalan i november blev hon oväntat utnämnd till årets nyföretagare i kommunen, men den kom precis i rätt tid menar hon.
– Det var helt fantastiskt. Som en energiinjektion under en trött höst där man funderade om det var värt det. Det var så fin motivering också. Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka.
Malin Johansson