Foto: Lars Andersson.
Efter samhällsvetenskaplig linje på Kaplanskolan flyttade hon till Umeå och universitetsstudier i etnologi, samt makt & kön. Under sina studier fick hon praktisera hon den dåvarande jämställsdirektören på länsstyrelsen, Margareta Berggren, under en vecka.
– Jag fick vara med där, jobba och ser hur arbetet går till i praktiken.
Helena fick sedan arbete på länsstyrelsen och arbetade bland annat med projektet Genusforum.
Nära politiken
2005 rekryterades hon till Umeå kommun och fick den nya titeln jämlikhetsutvecklare. Kommunen hade tidigare haft en jämställdhetsutvecklare.
– Der var ett brett uppdrag: jämställdhet mellan kön, jämlikhet i allt.
I den rollen kom hon nära politikerna. I jobbet arbetade hon nämligen nära det politiska tillsatta jämställdhetsutskottet som var underställt kommunfullmäktige.
– Det var en intressant och lärorik tid: Hur jobbar vi för att invånarna i Umeå får lika villkor?
Blev direktör
Efter tre år återvände Helena till länsstyrelsen, nu med tjänsten jämställdhetsdirektör.
– Jag tyckte det var lika roligt att vara i Malå och Storuman som Umeå. Kommunerna har olika utmaningar, men jämställdhetsfrågorna var superviktiga på alla platser. Det som lockade med länsstyrelsen var att den har ett regeringsuppdrag.
Helena lämnade uppdraget där 2012 och gick då in i Klabböle Konsult som hennes sambo redan drev.
Skogssektorn
Att Helena kom att bli något av expert på frågor runt jämställdhet och skog var lite av en slump.
Hon såg en inbjudan till en annan chef då hon jobbade på länsstyrelsen. Det var en workshop om jämställdhet och skog som skulle hållas i Stockholm.
– Jag tyckte det var underligt: varför hålla konferensen i Stockholm då skogen mest finns i norra Sverige.
Jämställdhet i skogssektorn lyftes fram av regeringen i början av 2010-talet som ett prioriterat område. 2010 hölls en workshop i Skellefteå.
– Vi bjöd in ett antal skogliga aktörer. Vi jobbade i olika arbetsgrupper och diskuterade vad som var viktigt för branschen framöver.
Ger vinster
Resultatet blev en enighet om att bilden av branschen måste förändras, att den ofta var för schablonartad med en man och en motorsåg. Det handlade istället om att ta tillvara allas kunskap och få ihop teori och praktik, samt att jämställdhetsarbetet måste bli ledningsstyrt.
Vid ett Skogsnolia deltog både landshövding Chris Heister och Norra Skogsägarnas vd Per Lärkeryd . De gav sin syn på hur jämställdhet kan vara ett verktyg för att ytterligare utveckla skogssektorn.
– Pär Lärkeryd är en ambassadör för frågan. Han kan förklara vad vinsterna är. Det handlar inte bara om lön utan lika mycket om lika villkor på jobbet.
Agera i vardagen
Helena har utbildat mängder av företag i vad jämställdhetsarbete är.
– Från början var jag nog mer utbildningsledare. Nu handlar det mer om att vara processledare. Det räcker inte att man pratar om det i många timmar. Det är i vardagen man måste agera, man måste tänka till, tänka om och tänka annorlunda.
– Jag gillar då det sker möten mellan olika kompetenser och olika branscher. Då framgår det att alla inte kan allt och att samarbetet behövs.
Rekrytering
För skogssektorn handlar arbetet bland annat om framtida rekryteringsmöjligheter.
– Alla måste inte vara sprungna ur skoglig utbildning. Det går att lära sig skog mitt i livet. Det räcker att många i organisationen har skoglig bakgrund, men den behövs inte om du jobbar med logistik eller försäljning.
– Det gäller att våga ett nytänk. Många vill att alla ska kunna skog. Säger man något annat är det som att svära i kyrkan. Den som är modigast kommer att ha ett försprång. Det finns inget som hindrar att skogen influeras av nya uttryck och kompetenser.
Helena jobbar i dag minst halva sin tid i skogsbranschen, resten i andra projekt.
– Nu får företagen ta frågan vidare. Då ser man om de lyckas utan stödfunktion.
Om bara män…
En sak som inträffat är att Helena kommit varit i kontakt med en arbetsplats för att lyfta jämställdhetsfrågor. Det har hänt att ledningen på arbetsplatsen konstaterat att problemen inte finns därför att den bara består av män.
– Jämställdhet handlar om män – och de kan göra förändringar där de står. Kön skapas även i enkönade grupper. Och vad beror det på att det endast är ett kön representerat på en arbetsplats eller i ett arbetslag?
Helena betonar att jämställdhet som affärsidé ska finnas i företagens affärsplan.
– Frågan ska finnas: Vilken är skillnaden mellan jämställda och ojämställda beslut? Det påverkar klimatet. Man måste vara beredd att stå upp för sina värderingar. Vi ska inte fastna i att räkna. Det löser inte problemen, utan man måste ha bestämt sig att det här är ett sätt att jobba på.
– En jämställdhetsstrategi handlar inte om att släcka bränder ad hoc. Då är det lika bra att låta bli. Jämställdhet kamnhjälpa till med utveckling och det är aldrig för sent att börja
Skogskollo
Helena har levt som hon lär. Ett av hennes initiativ är Skogskollo
– Jag ville introducera unga tjejer till skogen och vad den innebär i form av ekonomi, logisktik och annat. Skogen är en arena för tjejer, kanske till och med en karriärväg.
Det första Skogskollot hölls sommaren 2012 i Burträsk.
– I dag hålls det två-tre dagars Skogskollo på en handfull platser i landet. Skogstekniska klustret koordinerar det. Jag ser det här bara som början. Vi jobbar med att vidareutbilda sponsorer och andra företag. Vi vill föda en nyfikenhet och ett intresse för skog.
– Jag vill att det ska finnas en tanke: hur öppna och intressanta är vi?
Foto: Lars Andersson.