Norsjö är en av kommunerna som förlorat flest statliga jobb. I Bastuträsk sammanföll dessutom neddragningarna med att många privata jobb försvann. ”Det var som att en skuta som gick för fullt plötsligt fick en hjärtinfarkt”, säger Gunnar Westermark.
SJ, posten, försvaret, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, polisen. Listan på statliga verksamheter som dragit ned eller helt lämnat Norsjö kommun kan göras lång. Mellan 1994 och 2014 försvann 141 statliga arbetstillfällen från kommunen. Det motsvarar 65 procent av jobben.
I Bastuträsk skedde de stora neddragningarna i början på 1990-talet, när både SJ och posten i stort sett försvann. Ett mycket hårt slag mot samhället, särskilt som flera privata företag lämnade bygden i samma veva. Det gäller inte minst den stora arbetsgivaren Strängbetong.
– Det var väldigt många arbeten som försvann. Det blir sådana konsekvenser, alla drabbas, konstaterar Gunnar Westermark.
Han var själv en av 17 anställda inom posten i Bastuträsk vid den här tiden. Men när lastningen gjordes om blev inte ett enda arbetstillfälle kvar på orten.
Inom järnvägen var neddragningarna ännu större. Där arbetade som mest över hundra personer. Nu är det en kvar som är stationerad i Bastuträsk.
Lennart Sjölund minns hur det var när det begav sig. Han arbetade med tågklarering, började i Bastuträsk 1964 och var med och förhandlade när SJ:s planer skulle sättas i verket.
Det slutade med att han erbjöds avgångsvederlag och lämnade jobbet över en helg.
– De brydde sig aldrig om de argument vi la fram. De skulle köra igenom det, SJ skulle bort från Bastuträsk, berättar han.
När samhället var som störst bodde det drygt tusen personer här. Nu är det nere i hälften. Den senaste tiden har befolkningen ökat något, tack vare att det kommit flyktingar.
Flyktingarna bidrar också till att hålla liv i skolan i Bastuträsk. Det är en viktig pusselbit, liksom ortens affär. Annars är det framförallt de lokala företagen som håller igång samhället.
Bastuträsk Charkuteri är ett exempel, åkerierna och företagarna som samlats i Fabriken är ett annat och värdshuset ett tredje.
– Ett lokalt inflytande och ägande är A och O. Annars är man livegen. Här finns ett lokalt engagemang, folk törs ta tag i saker, säger Gunnar Westermark.
Det är också han själv ett exempel på. Han driver sedan länge en elektrikerfirma i Bastuträsk och 2008, när statliga Jernhusen inte längre ville ha kvar stationsbyggnaden, köpte han fastigheten tillsammans med hustrun May-Brith Hägglund Westermark.
Efter olika ombyggnationer har det nu blivit en uppskattad mötesplats för både resenärer, tåg- och busspersonal och ortsbor.
– Det är det första intrycket för många som kommer och det är viktigt, säger Gunnar Westermark.
Även i Norsjö samhälle har staten rustat ned. Ett exempel är det projekt för ökat samarbete som flera myndigheter drev för ett antal år sedan. Tanken var att en gemensam lokal och gemensamma öppettider skulle förbättra servicen.
Men det rann ut i sanden när Försäkringskassan valde att omorganisera och lägga ned kontoren i inlandet. Numera är det bara Arbetsförmedlingen som håller till i lokalerna.
Arbetsförmedlingen i Norsjö har öppet en dag i veckan för spontanbesök. Övriga tider är det självservice plus bokade tider för möten med arbetssökande och arbetsgivare.
– Totalt är det fem personer som arbetar här, berättar Mattias Lindh, sektionschef på Arbetsförmedlingen.
Räcker det för att täcka det behov som finns?
– Jag vill alltid ha mer personal. Ju färre individer varje medarbetare jobbar med, desto mer ökar kvaliteten. Men vi har personal efter vår budget, vi måste rätta munnen efter det.
Mattias Lindh har dock inte gett upp idén om samlokalisering. Han berättar att det pågår diskussioner om att Försäkringskassan ska hyra in sig i lokalerna, dessutom har det varit tal om att Arbetsförmedlingen skulle ta plats i kommunhuset.
– För kundernas bästa hoppas jag att vi på sikt kan nå dit, säger han.
Lennart Enkvist
