Arkivbild: Scanpix
Panaxia gick i konkurs i början av september förra året. Bolaget hade då gått dåligt en längre tid och använt kundernas pengar ur de dagskassor man hämtade för att täcka hålen i den egna verksamheten.
För att dölja "lånen" togs pengar från nya kunder eller nästa dagskassa och skulden accelererade.
Den springande punkten är frågan om när verksamheten började gå så dåligt att bolaget borde ha slagit larm i form av en så kallad kontrollbalansräkning. Enligt konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson skedde det i juli 2010, drygt två år innan konkursen var ett faktum.
Enligt lagen kan styrelseledamöter hållas personligt ansvariga om kontrollbalansräkningen inte upprättas vid rätt tillfälle.
– Så det här riskerar att sluta med att ingen hålls ansvarig eftersom det kan bli svårt att bevisa när skadan inträffat och därmed vem som var ansvarig, säger Lars Henrik Andersson.
Ungefär en fjärdedel av de 680 miljoner kronor som gick förlorade i samband med Panaxias konkurs kommer att betalas tillbaka till kunderna. Men en halv miljard kronor har gått förlorade, enligt den förvaltarberättelse som lämnas in till tingsrätten.
– Vår huvudslutsats är att pengarna i första hand gått till att driva en förlustbringande verksamhet vidare, säger Andersson.
Samtidigt antyder Andersson att en del av pengarna ändå hamnat i fickorna på fel personer.
– Det finns många transaktioner mellan de Panaxiabolag vi utrett och andra "närstående" bolag. Det rör sig om fordringar på flera tiotals miljoner kronor, säger Andersson.
– Men det är inte bolag i vår utredning så jag vet inte tillräckligt för att stå här och påstå saker, säger han.
(TT)
