På vägen mot Skelleftehamn är det lugnt och stilla, inga fotgängare syns till. Men inne på hamnområdet trotsar de anställda den bitande kylan. Lastning av trävaror pågår. Tom Nyström konstaterar att termometern visar på 31 minusgrader.
På vägen mot Skelleftehamn är det lugnt och stilla, inga fotgängare syns till. Men inne på hamnområdet trotsar de anställda den bitande kylan. Lastning av trävaror pågår.
Tom Nyström konstaterar att termometern visar på 31 minusgrader.
Kylan var givetvis den stora snackisen under tisdagen. Vissa verksamheter måste fortgå utomhus även om det är fruktansvärt kallt. Någon egentlig köldgräns gäller inte i hamnområdet, personalen arbetar i omgångar, är inomhus halva arbetstiden och utomhus den andra halvan.
– Fartygen måste ju lastas oavsett väder, säger Tom Nyström som tillsammans med tre kolleger lastar trävaror som ska till England.
Minus 31 är inte det värsta som Tom Nyström varit med om.
– Vintern 1999 var det vid ett tillfälle minus 36 grader och vi arbetade även då. Det gäller att pälsa på sig och arbeta i korta omgångar.
Inne i hamnbassängen är det cirka ett 35 centimeter tjockt istäcke. Utanför hamnen finns det stora vallar och där assisterar statsisbrytaren Ymer.
– Ett par vintrar i rad har vintrarna varit milda, det vi nu upplever är inget unikt. Fartygen tar sig in med hjälp av assistans, säger Lars Westerlund, hamnchef.
Hamnisbrytaren Baus låg vid kaj på tisdagsförmiddagen. Men det var bara tillfälligt. Minst fyra timmar per dygn arbetar Baus personal med att stötta fartygen och få bort is från hamnbassängen.
– Vi har också hjälp av hamnisbrytaren Axel, säger Krister Antonsson, befälhavare på Baus.
Under tisdagen var det fartyget Ernst Hagedon som fylldes med trävaror. Ute på däck märktes det tydligt hur personalen frös. Nere under däck arbetade Lars Berg med att visa var kranföraren var träpaketen skulle hamna, inget avundsvärt arbete.
Mats Ekman