Västerbottens kontor i Stockholm är ett projekt med Region Västerbotten som huvudman, delfinansierat av Skellefteå kommun, Umeå kommun, Skellefteå Kraft och Företagarna Västerbotten. Det nuvarande projektet inleddes 2015 och sträcker sig fram till november 2018. Samtliga medfinansiärer finns kvar i den kommande projektperioden.
Gabriella Hahr Werkmäster, kommunikationschef vid Skellefteå kommun, konstaterar att det nu finns en fast plattform att agera på och utgå ifrån.
– Norra Sverige står inför stora utmaningar och möjligheter och detta skapar förutsättningar och möjligheter att öka den kontinuerliga kontakten med centrala parter som har inverkan på olika verksamhetsområden. Till exempel stärks kontakterna med departement, myndigheter, huvudkontor och branschföreträdare, säger hon i ett pressmeddelande.
När verksamheten i det nuvarande projektet följts upp framgår det att projektet varit lyckat.
– Kontoret i Stockholm har blivit en uppskattad resurs i det regionala utvecklingsarbetet. Det är en underlättande faktor i relationsbyggandet mellan Västerbotten och parter från övriga Sverige och världen, berättar Thomas Hartman, chef vid enheten för kommunikation och externa relationer vid Region Västerbotten.
Kontoret används främst av länets företagare, 32 procent av kontorets totala nyttjande. Region Västerbotten, länets kommuner, Skellefteå Kraft och regionala nätverk är andra frekventa användare. Sammanfattningsvis är nyttjandegraden för kontoret 71 procent av den totala kapaciteten.
Kontoret används främst för aktiviteter som möten med externa parter, frukostmöten, arrangemang, seminarier och för videokonferensmöten mellan aktörer i Västerbotten och i Stockholm. Könsfördelningen bland de personer som använt sig av kontoret under perioden är 44 procent män och 56 procent kvinnor.
Under projektperioden har påverkansarbetet utgått från en påverkansagenda, antagen av regionförbundsfullmäktige 2016. I agendan finns 14 konkreta mål som inbegriper samarbete med riksdag, regering och EU, varav 11 är delvis eller helt uppfyllda.
– En fråga där vi till exempel kunnat se att vi bidragit till en positiv förändring är den sänkta energiskatten för förbrukning av el i datorhallar. Ett annat exempel är att det nu avsätts mer medel i den nationella transportplanen för trafiksatsningar i norra Sverige, avslutar Thomas Hartman.