IT. Roland Lundqvist.
– Det kan upplevas som en stelbent prissättning, speciellt om det finns en kabel genom byn redan, säger han.
Genom att byarna gör en del eget arbete med grävning menar Skellefteå Kraft att man håller nere anslutningsavgifterna.
– Tidigare var det vanligt att man kunde komma ned till 5 000–8 000 kronor. Nu vill Jordbruksverket att kostnaderna inte ska bli mindre än cirka 10 000. Men kommer man upp i 20 000–25 000 kronor är det många som backar ur. Man får nog leva med 15 000 kronor inklusive grävning, men lägger man några tusenlappar på det för grävning kommer det att finnas de som backar, säger han.
Han nämner att Storuman har antagit en policy att det ska kosta under 10 000 och där går kommunen in med stöd.
– Jag tror inte det gagnar någon om det blir för dyra ledningar, säger han.
Om man funderar på att göra affärer med en alternativ nätleverantör tycker Roland Lundqvist att man ska syna villkoren mycket noga.
– Som liten by tar man stora risker och det blir mycket arbete med ansökan om stöd och tillstånd. Man blir projektägare och måste agera bank. Som liten aktör kan det ofta vara svårt att få till affärerna säger han.
Stödpengar får man först när man har grävt klart.
– En liten förening behöver kanske skaka fram några miljoner kronor. Jag tycker det är bättre att en större aktör som Skellefteå Kraft tar på sig rollen som bank. Då är det ett tryggare alternativ att försöka pressa ned Skellefteå Krafts prisnivåer, säger han.
Man måste också fundera på om man kan lyfta momsen och att man kan behöva sköta underhållet på nätet om man äger det själv.
– Om man ska sälja det man själv byggt måste man också göra en upphandling inom en viss tid, säger han.
Som liten by tar man stora risker.
