Den föreslagna skatten, hårt kritiserad av affärsbanker, ska införas av elva euroländer inklusive Tyskland vid årsskiftet. Enligt planen ska den dra in 30-35 miljarder euro per år.
Jens Weidmann, tysk ECB-ledamot, varnade i april för att skatten kan skapa nya likviditetsproblem på finansmarknaden. Andra kritiker befarar att skatten kommer göra att de länder som inför den kommer att förlora marknadsandelar på finansmarknaden.
Svenska banker och finansaktörer kommer att få betala skatten när de gör transaktioner i något av de elva EU-länder som tänker införa skatten, där utöver Tyskland bland annat även Frankrike ingår.
Finansminister Anders Borg har vid upprepade tillfällen förklarat att det inte är aktuellt att Sverige inför denna skatt. Förslaget har även sågats av riksdagens skatteutskott.
Skatten ska gälla banker och andra finansinstitut och omfatta alla transaktioner med finansiella instrument, om minst ett av instituten är etablerat i EU. För handel med obligationer och aktier blir skatten 0,1 procent och för derivat 0,01 procent.
Enligt Financial Times kommer ECB särskilt försöka hitta sätt att förhindra att obligationsmarknaden och handeln med så kallade repor, som används för att förse banker med likviditet, påverkas av skatterna.