Räntesänkningen ska ses mot bakgrund av att inflationen i euroländerna föll till 1,2 procent i april, långt under ECB:s inflationsmål på två procent eller strax därunder. I tisdags kom också nya siffror som visar att arbetslösheten ligger på rekordhöga 12,1 procent.
Beskedet höll marknaden på halster in i det sista. Analytikerkåren var splittrad i två jämnstora läger med sina prognoser inför beskedet.
Sänkningen ökar trycket på både Riksbanken (i juli) och den norska centralbanken (nästa vecka) att följa med nedåt, enligt bedömare.
- Det sätter lite tryck på växelkursen. Och nu räknar marknaden med att Riksbanken sänker på nästa möte. Om de inte skulle göra det kan vi få se en reaktion, med en starkare krona, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.
Holmgren tror att ECB-chefen Mario Draghi kan komma med ännu mer åtgärder för att få fart på kreditgivningen redan på presskonferensen i eftermiddag.
- Marknaden förväntar sig att ECB kommer att göra något för att främja långivningen till företag i Sydeuropa, säger han.
Tekniskt skulle det kunna handla om en ny omgång billiga likviditetslån, så kallade LTRO-lån, från ECB. Detta skulle kunna kopplas till bankernas långivning till små och medelstora företag, enligt Holmgren.
- Man skulle kunna sänka kraven på säkerhet för LTRO-lånen, så att de främjar mer företagsutlåning, säger han.
LO:s chefsekonom Ola Pettersson anser också att räntesänkningen ökar sannolikheten för att Riksbanken sänker styrräntan vid nästa räntemöte.
- Vi har ju uppfattningen att styrräntan bör sänkas mer än vad den har gjort och jag tror att det här beskedet ökar pressen på Riksbanken att göra det, säger Pettersson.
TT: Vad är grundproblemet med att Riksbanken inte har sänkt räntan mer?
- Grundproblemet är att man har ett inflationsmål som man själv har satt upp, och med den inflationsutveckling vi ser så når man inte inflationsmålet. Man klarar så att säga inte det uppdrag man som man själv har påtagit sig.
Teknikföretagens chefsekonom Anders Rune håller med.
- Jag tycker att det är angeläget att Riksbanken följer med i sänkningen och helst går ner till samma nivå som ECB eftersom industrin har stora problem med kronan, säger Anders Rune.
- Det här att Riksbanken ska ligga och släpa efter har uppenbarligen haft ett pris, det riskerar att stärka kronan ytterligare. Det slår hårt mot exportindustrin i Sverige.
Precis som Ola Pettersson anser Rune att Riksbanken misslyckats med sitt penningpolitiska uppdrag.
Förändringarna på finansmarknaderna blev små efter ECB:s räntebeslut. Euron backar ett öre mot kronan som även stärks mot dollarn med lika mycket. Svenska marknadsräntor sjunker marginellt medan börsen i stort sett inte rör sig alls.
ECB-direktionen var inte enhälligt bakom beslutet att sänka räntan. Men de flesta var för beslutet, enligt Mario Draghi.
Beslutet motiveras enligt Draghi av låg inflation på medellång sikt och en oväntat utdragen ekonomisk svacka.
- Vår penningpolitik kommer att vara stimulerande så länge det behövs, säger han.
Draghi tillägger att förhållandena på arbetsmarknaden i eurozonen är fortsatt svag.
Utöver räntesänkningen utlovar Draghi därför fortsatt likviditetsstöd till bankerna i eurozonen fram till och med sommaren 2014.
Några exceptionella åtgärder för stödköp av obligationer för att stimulera lån till små och medelstora företag utlovas inte, även om han flaggar för att frågan kommer att tas upp i konsultationer med andra institutioner.