– Drönare kan användas för inspektion av farliga miljöer. Efter sprängning kan den autonoma drönaren först kartlägga omgivningen innan människor eller fordon skickas in, säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande.
På de autonoma drönare som luleforskarna utvecklar sitter två kameror för att ge stereoseende och elektronik och sensorer för att detektera orienteringen. Att veta var den befinner sig – är den svåraste frågan att besvara för ett autonomt fordon. Under projektets sista år kommer de autonoma drönarna att provas i riktiga gruvor.
Till skillnad från en fjärrstyrd drönare, så kan en autonom drönare ”se själv” och få mycket jämnare resultat av analyser och avskanningar av till exempel nysprängt berg i gruvan.
Utvecklingen av de autonoma drönarna genomförs inom ramen för det treåriga projektet SIMS som har en budget på 168 miljoner kronor. Majoriteten av finansieringen kommer från Horizon 2020, EU:s största forsknings- och innovationsprogram. I projektet deltar bland andra Boliden och LKAB.
– Syftet är att flytta människor från insidan av gruvorna ovanför gruvorna. Människan är begränsad på ett sätt som robotar inte är, en robot blir till exempel aldrig trött. Det är dags att exkludera människor och låta robotarna göra jobbet, säger George Nikolakopoulos.
