Doktoranden Ingela Bohm, som ursprungligen kommer från Arjeplog, har studerat hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap. I hennes avhandling visar hon på att kött inte bara ger näring utan också används för att bygga relationer och markera status i klassen.
– Eleverna är medvetna om att för mycket kött inte är hälsosamt, men de har svårt att tänka sig att avstå från köttet. Delvis handlar det om smak och näring, men man tycker också att det allmänt ”hör till”, säger Ingela Bohm i ett pressmeddelande.
I sin doktorsavhandling har Ingela Bohm spelat in lektioner i hem- och konsumentkunskap på fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Hon har sedan analyserat hur deltagarna samtalar om livsmedlen, både vad de faktiskt säger och hur man kan se att de förhåller sig ”mellan raderna” om kött, grönsaker, vegetarisk mat och sötsaker.
Det visar sig att köttet var centralt för eleverna. Man kopplade köttets protein till muskler, manlighet och styrka. Men eleverna visste också att det å andra sidan inte heller är nyttigt med för mycket protein eller mättat fett.
När det gäller grönsaker var förhållningssättet mer splittrat. Om läraren ansåg att en viss grönsak var obligatorisk var det svårt för eleverna att undvika den, medan grönsaker som bara sågs som tillbehör i många fall blev ignorerade.
Helvegetarisk kost såg eleverna däremot som tom, annorlunda och ett ouppnåeligt ideal. Vegetarisk kost sågs som bristfällig eftersom den inte innehöll kött. ”Vi e gjord av kött, varför ska vi äta grönsaker då?" utbrast en elev.
Sötsaker såg eleverna som åtråvärda men samtidigt farliga, äckliga eller onödiga. Hembakt hade högre status.
Ingela Bohm pekar i sin avhandling, som nu läggs fram vid institutionen för kostvetenskap på Umeå universitet, ut några strategier som lärare kan använda för att få eleverna att vilja välja mer hälsosamma livsmedel och mindre kött. Hon menar att lärarna kan utmana synen på normalitet genom sitt sätt att prata om och hantera olika sorters mat. Man kan fokusera på sensorisk träning och experimentell matlagning istället för enbart måltider. Ett konkret sätt kan också vara att gradvis smyga in mindre populära livsmedel i tillagningen av populära maträtter som pannkakor och tacos.
– Med lite förändrad undervisning får eleverna verktyg att göra självständiga hälsoval i sina liv. Det förutsätter att lärarna får resurser för att erbjuda till exempel ett brett sortiment av livsmedel, säger Ingela Bohm som numera bor utanför Örnsköldsvik, är legitimerad dietist och lärare i hem- och konsumentkunskap.
