På onsdagen var SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i Umeå för att träffa kunder och politiker. – Jag samlar intryck till mitt arbete med att blicka in i framtiden, säger han.
Robert Bergqvist är en upptagen man. Varje vecka reser han inom Sverige och till utlandet för att berätta om hur han ser på ekonomin i Sverige och världen, men även för att samla intryck. – Det är alltid bra för mig att få testa mina tankar på andra. Ibland blir jag ifrågasatt och det är bara bra. Mina möten med företagsledare, privatkunder och politiska företräder är oerhört viktiga för mig i mitt jobb med att göra ekonomiska prognoser.
Hur ser läget ut framöver? – Budskapet jag förmedlar är lite kärvt. Det är inte helt lätt att få en tydlig bild av hur läget ser ut, man måste titta både på omvärlden och på vad som sker i Sverige. Och varför är vi så fixerade vid omvärlden i Sverige då? Jo, det beror på att ungefär hälften av vår ekonomi har någon koppling till omvärlden – går det dåligt i Kina påverkar det Sverige också, säger Robert Bergqvist och fortsätter: – Vi kan se att världsekonomin växer, men det är ganska spretigt och det är lite motlut – en trög tillväxt. Man hade hoppats på mer kraft i den globala konjunkturen än vi ser. Vi ser också att omvärlden, liksom Sverige, präglas av att tillverkningsindustrin har det rätt kämpigt medan tjänstesektorn går riktigt bra. Vi är i ett läge där det spretar, inte bara mellan länder utan även inom länder.
Och i Sverige? – Vi har högkonjunktur i Sverige, även om alla inte har märkt det. Det kan man se på olika sätt. Den viktigaste indikatorn på trycket i svensk ekonomi är skatteintäkterna, på kommunnivå eller på statlig nivå – och de tenderar att överraska åt det positiva hållet. Helt enkelt, bättre skatteintäkter är en bra indikator på att det går bra. Så när vi stänger böckerna för 2015 kan vi nog säga att vi lämnar 2015 i högkonjunktur. men sedan är frågan, hur blir det 2016? Jag tror att det kommer att bli ännu mer tryck i den svenska ekonomin. Skälet till det är är att Riksbanken fortsätter med sin minusränta under 2016, men vi har också en ganska svag krona i Sverige. Och ju svagare krona, desto mer hjälp ger det åt exportsektorn, säger Robert Bergqvist.
Han tillägger: – Det som kommer till under 2016 är flyktingkrisen. Staten måste låna mycket pengar som ska användas på olika sätt för att ta hand om de nyanläda. Vi måste få ut dem så snabbt som möjligt på arbetsmarknaden – det här kan bli en finanspolitisk injektion i den svenska ekonomin. Så om vi lämnar 2015 i högkonjunktur finns det faktiskt en risk för övertryck i den svenska ekonomin 2016. Och då kan Riksbanken börja skaka. De har satt 0,35 i minusränta och jag tror att om Riksbanken ser ett övertryck måste de nog fundera på när de ska backa från minusräntan. Under 2016 kommer vi förmodligen att prata om när Riksbanken ska börja höja räntan igen.
Ser du några risker eller utmaningar nästa år? – Jag målar upp en ganska ljus bild av den svenska ekonomin, men det finns två stora utmaningar som vi inte riktigt vet var de kommer att landa. Den första utmaningen är bostadsmarknaden. Vi har en brist på bostäder och Sverige försöker lösa det genom att dra upp byggandet. Men bostadsbristen har vi skapat under flera år och i kombination med de nyanlända tar den tid att lösa. Det är en obalans och en risk för Sverige, säger Robert Bergqvist. – Den andra stora utmaningen vi har är flyktingkrisen. Vi står verkligen i ett vägval för svensk ekonomi och jag hoppas och tror att vi kommer att fatta de rätta besluten gällande integration. Men jag är rädd för politiska låsningar som gör att vi inte kan fatta de rätta besluten – och då blir det en prislapp som vi får betala om vi inte lyckas. Det är bråttom för våra politiker att göra rätt. Politikerna behöver tid att identifiera och beskriva utmaningen, men problemen rör sig i en hög hastighet och därför har vi inte tid att sitta ned för länge. Besluten måste komma, annars kan vi få problem längre fram. Men jag ser fortfarande fler möjligheter än problem – lyckas vi med integrationspolitiken kan Sverige dra ekonomiska fördelar av de nyanlända, men går vi fel i besluten kortsiktigt blir det snabbt ett hot mot svensk ekonomi. De beslut vi fattar under 2016 får stort avgörande på hur svensk ekonomi kommer att utvecklas de kommande åren.
ELIN OLSSON/AFFÄRSLIV24