Bark och ost – en ny kombo

Ystningsjournaler från 1950 är uppsatta på väggarna längs källartrappan. Det ger en viktig signal. Här nere må produktionen av ost vara ny, men kunskapen och hantverket har gått i generationer.

Maler barken. Tony Bäckström maler barken själv i kaffekvarnen. ”Det ska vara bark från ungtall”. Foto: Roine Sandlén.

Maler barken. Tony Bäckström maler barken själv i kaffekvarnen. ”Det ska vara bark från ungtall”. Foto: Roine Sandlén.

Foto: Foto: Roine Sandlén.

Ekonomi, näringsliv & finans2015-07-21 10:00

Vid trappans slut är en helsida med en annons från Dagens Nyheter uppsatt. På bilden sitter en familj i soffan. En pappa i mejeriuniform, en mamma med tidsenlig hög frisyr, och två barn – en pojke och en flicka. Annonsen gör reklam för Drabantost.

– Jag var nog nio år på den bilden. Det var minnesvärt, vi hade fått flyga och åka till Stockholm för första gången, säger Tony Bäckström.

Hans pappa Erling var ostmästare och blev svensk mästare i herrgårdsost 1988. Tony fick 1994 samma utmärkelse men då för Västerbottensost. Nu står han i källaren med sin dotter Linnéa Lilo som kan bli tredje generationens ostmästare. Här nere händer det spännande saker.

Smakar som Kalvträsk

Numera jobbar Tony halvtid på Norrmejerier och har börjat fundera på vad han ska göra som pensionär. I augusti i fjol slog han till och köpte huset i Kalvträsk. I källaren har han byggt upp ett ysteri.

– Jag har lurat på det här en lång tid. Jag vill göra något kreativt och spännande, och det är ingen som gör delikatesshårdostar.

Av den opastöriserade mjölken, som kommer från en bondgård i Kalvträsk och en i Vindeln, skapar han och Linnéa Lilo tre olika ostar. Huvudnumret är barkosten. Den ytbehandlas med bark vilket ger en karaktäristisk smak.

– Några kompisar från Stockholm tyckte att den smakade Kalvträsk, säger Linnéa och ler.

Man kan visserligen köpa barkmjöl till ytbehandlingen. Men det kostar 1 500 kronor kilot. Så Tony åker till det lokala sågverket när ungtall ska barkas, samlar ihop och tar hem och torkar det.

– Sedan maler jag barken i en kaffekvarn, berättar Tony.

De andra två ostarna är en kittost och en som kallas Kalvträsk Salut, som enligt Tony smakar som en blandning av cheddar och prästost.

– Vi är ju fortfarande i uppstarten. Drömmen vore att verksamheten blir bärkraftig. Just nu säljs osten bara på Kalvträsk handel men vi hoppas kunna åka ut på mässor och marknader framöver, säger Tony.

Det var minnesvärt, vi hade fått flyga och åka till Stockholm för första gången.

undefined
Tillsammans. ”Det är kreativt och spännande” säger Tony Bäckström om projektet tillsammans med dottern Linnéa Lilo. Foto: Roine Sandlén.
undefined
Provsmak. Skulle barkosten som lagrats i fyra månader må bra av att lagras lite till? Foto: Roine Sandlén.
undefined
Maler barken. Tony Bäckström maler barken själv i kaffekvarnen. ”Det ska vara bark från ungtall”. Foto: Roine Sandlén.
undefined
Tar över. Linneá Lilo blir tredje generationens ostmästare, efter sin pappa och farfar. ”Det vore helt fantastiskt om det gick att leva på det här i Kalvträsk”, säger hon. Foto: Roine Sandlén.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!