Västerbotten har beviljats sju yrkeshögskoleutbildningar från yh-myndigheten. Två av de sju utbildningarna är helt nya för länet, trots att behovet av fler yh-utbildningar är stort.
I 2015 års ansökningsomgång fick myndigheten in 1 421 ansökningar varav 446 beviljades medel för att starta upp under hösten 2016 eller våren 2017. Endast 30 procent av alla ansökningar beviljas, vilket leder till att flera ansökningar ges avslag trots att behoven finns.
Av de 446 utbildningarna tillföll sju Västerbotten. Två av utbildningarna har aldrig tidigare funnits i länet, medan de övriga fem beviljats på nytt.
De beviljade utbildningarna är:
– Demens- och äldrepsykiatrispecialiserad undersköterska, Skellefteå. – Tekniker tunga maskiner, Skellefteå – Internationell säljare och marknadsförare, Umeå – Kvalificerad Redovisningsekonom, Umeå – VA-projektör, Umeå. NY! – Internationell speditör, Umeå. NY! – Urmakare, Vännäs – Staten satsar mer på yh-utbildningar under kommande år, vilket är en nödvändighet för dagens arbetsmarknad, säger Aurora Pelli, projektledare för Kompetensplattform Västerbotten.
Trots positiva besked om nya utbildningar menar Kompetensplattformen i Västerbotten att det inte räcker, och har därför inlett ett offensivt arbete för att få fler utbildningar till länet
– I Västerbotten har det inte riktigt funnits en formaliserad plattform för yh-frågorna på regional nivå tidigare, säger Aurora Pelli. Därför har startat upp ett projekt, finansierat av Tillväxtverket och Region Västerbotten, för att stärka upp yh som utbildningsform i länet.
Satsningen har som syfte att stärka och marknadsföra yh-utbildning till potentiella studerande och företag, vilket på sikt skulle kunna generera fler beviljade utbildningar till länet. Inom projektet avser man att samverka mer med Norrbottens län för att tillsammans försöka uppnå att fler flexibla yh-utbildningar beviljas de två länen.
- Det gäller att få till en förståelse bland fler kring yh-frågorna, säger Aurora Pelli. Myndigheten beviljar medel till de utbildningar som har bäst och mest branschtryck. Företagen vet bäst själva vilka kompetenser de behöver, men kunskapen är svag när det kommer till att använda sig av dessa företag som referenser när utbildningsanordnare söker utbildningsplatser.
I dagsläget driver kommunerna till stor del frågorna om yh, trots att de inte har uppdraget. I andra delar av landet, till exempel i Stockholm, finns renodlade affärsnätverk som driver frågorna om vilka kompetenser som det regionala näringslivet behöver mer av. Enligt Kompetensplattformen i Västerbotten är frågan mer komplex i norra Sverige, då det kan vara svårt att anpassa yh-utbildningarna efter de regionala behoven.
– Det är svårt att hitta lösningar som passar ett mindre elevunderlag och där distansundervisning på grund av långa avstånd kan vara mer aktuellt, säger Aurora Pelli. Yh-myndighetens behöver ta mer hänsyn till de regionala skillnaderna.
I länet finns för tillfället 1042 i yh-utbildning, varav 244 går en form av distansutbildning.