Nordea. Foto: Scanpix.
"Skojare". "Ekonomisk vettvilling". "Känd skumraskfigur". "Rövarflicka". Med dessa epitet har Nordea från 1970-talet fram till 1995 beskrivit potentiella problemkunder i ett hemligt register med över 2 000 personer kallat "Nordea Black Book", skriver Svenska Dagbladet.
Helena Östman, informationschef på Nordea, påpekar att de listor som det talas om fördes av Nordeas föregångare Nordbanken.
- I dag finns det ingen i nuvarande bankledning som vet något om detta, det finns ingen kvar från den tiden. Jag har svårt att kommentera den här historien eftersom det är historia. Vi för inga sådana listor i dag.
Varken Handelsbanken, SEB eller Swedbank säger sig ha fört register över personer som man inte vill göra affärer med. De har däremot kundregister som förs i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Bankerna påpekar att man har en skyldighet att känna sina kunder och att man hämtar information från kreditupplysningsföretaget UC.
- Det är viktigt att förstå att vi banker måste känna vår kunder. När vi gör kreditprövningar måste vi veta vem det är vi lånar ut pengar till och därför har vi det som heter Upplysningscentralen. Banken är skyldig att veta ganska mycket om dig som kund och det är därför vi har banksekretess, säger SEB:s informationsdirektör Viveca Hirdman-Ryrberg.
Enligt Hans Kärnlöf på Datainspektionen var inte den dåvarande datalagen tillämplig på papperspärmar som det rörde sig om i Nordbankens fall.
- Vi har sagt att vi gärna skulle vilja ta emot information som tyder på att det kunde finnas något register i dag som såg ut på det här sättet, men det som hände på 70-, 80-, 90-talen är ingenting som vi kommer att utreda.