"Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet utgör den största risken för den finansiella stabiliteten i Sverige", skriver Riksbanken.
Riksbanken anser att de fyra storbankerna - Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank - har god motståndskraft på kort sikt. Samtidigt pekar Riksbanken på att sårbarheter i banksystemet kan påverka den finansiella stabiliteten negativt på längre sikt.
"Därför rekommenderar Riksbanken att storbankerna fortsätter att säkerställa att de har tillräckligt med kapital och likviditet samt att de förbättrar sin offentliga likviditetsrapportering. Riksbanken rekommenderar även att ramverket för referensräntan Stibor kompletteras med ett krav på oberoende uppföljning och kontroll", skriver banken.
- Den slutsats vi drar i denna rapport är att svenska storbanker är finansiellt starka. Det svenska finansiella systemet är stabilt, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en presskonferens.
- Så vitt vi kan se kommer kreditförlusterna vara låga de kommande åren, tillägger han.
Det finns risker, i euroområdet, som kan påverka det svenska banksystemet indirekt, enligt Ingves.
- De bekymmer som finns där har pågått ganska länge, säger han, och tillägger att exponeringen är liten mot södra Europa.
Han lyfter även fram att svenska bankers utlandsfinansiering är ganska stor.
- Det här betyder naturligtvis att riskerna i det här avseendet har ökat.
Därtill pekar Ingves på risker i svensk bostadssektor, präglad av hög skuldsättning. Prisökningarna på senare tid förklarar han med lågt utbud och låga räntor.
- Vi noterar att hushållens skuldsättning är hög. Det fortsätter uppåt 180 procent, om man mäter mot hushållens disponibla inkomster, säger han.
I nyutlåningen i storstadsområdena är läget ännu mer extremt. I Stockholms kommun ligger skuldsättningen på cirka 450 procent av disponibel inkomst, enligt en figur.
Finansminister Anders Borg anser att man måste ha noggrann kontroll över utvecklingen av huspriserna.
- Problemet är om huspriser och bostadsrättspriser börjar stiga på ett sätt som inte ligger i linje med grundläggande ekonomiska förklaringsfaktorer. Vi är i ett område där det här utgör ett orosmoment och en riskfaktor i svensk ekonomi, säger Anders Borg till TT.
Han hänvisar till att Finansinspektionen just höjt riskviktningen för bankerna när det gäller bostadslån, men han anser att det finns anledning för Finansinspektionen att återkomma med ytterligare åtgärder.
- Vi kan inte se en kraftig ökning av huspriserna framöver. En 2-3 procent kan man nog acceptera, men börjar vi komma upp mot 4, 5, 6 procent, då måste man nog vidta ytterligare åtgärder, säger Borg.
Regelverket kommer att behöva skärpas kontinuerligt de kommande åren, anser han.
- Men vi vill inte heller utlösa en huspriskrasch i Sverige. I till exempel Holland har förändringar av avdragsrätter och regler bidragit starkt till att man har en väldigt svag utveckling av ekonomin. Vi ska göra det gradvis, säger Anders Borg.