Bra berg. Henrik Ingebrigtsen, platschef, Michael Borell, miljöutvecklare och Anders Holmbom, projektledare för gruvarbetena, berömmer bergets kvalitet. Foto: Leif Andersson.
Norran har berättat om djupförvaret i omgångar tidigare. År 2005 kom en lagstiftning som säger att avfall med kvicksilver måste förvaras i ett djupförvar – vilket smältverket Boliden Rönnskär nu anpassar sig efter.
Planen är att skapa en transportramp, alltså som en vanlig gruvtunnel, som går i fyrkantiga serpentinvägar ned i berget. Berget ligger väster om laboratoriet på Rönnskär.
På cirka 350 meters djup blir det fyra bergrum. De kommer att vara cirka 17 meter breda och 17 meter höga och sammanlagt rymma 400 000 ton miljöfarligt avfall. Enligt lagen behöver Rönnskär bara djupförvara avfall med kvicksilver, men avfall som innehåller arsenik, kadmium och liknande kommer också att hamna i djupförvaret.
– Vi gör egentligen mer än lagen kräver, säger miljöutvecklaren Michael Borell.
Tillsammans med Anders Holmbom, som är projektledare för bergarbetena, och Henrik Ingebrigtsen, platschef för entreprenören Strabag, visar han vägen ned i gruvan.
Det sluttar kraftigt nedåt. Lutningen är en på sju, det vill säga att det lutar 14 procent.
– Det är brantare än den brantaste stigning i cykelloppet Tour de France, säger Anders Holmbom.
– Ja, vi har funderat på om vi borde anordna en cykeltävling nerifrån och upp när hela rampen är klar, säger Michael Borell och skrattar.
När rampen är färdig kommer den att vara 2 700 meter. Just nu har man hunnit 212 meter och befinner sig på 35 meters djup. Längst in hittar vi bergarbetaren Peter Nordin. Han håller på att borra nya spränghål inför en ny laddning.
– Det tar ungefär tre timmar att borra alla hål och ladda dem. Sedan åker vi utanför tunneln medan det sprängs, berättar han.
Efter det tar det 45 minuter att vädra ut alla spränggaser. Sedan tar det cirka två timmar att få ut massorna.
– Nästa steg är att skrota ned lösa stenar och säkra upp, förklarar Henrik Ingebrigtsen.
De är alla överens om att det är ett ovanligt bra berg de borrar i. Det är stabilt, tätt och bra.
– Ett kanonberg, sammanfattar Henrik Ingebrigtsen.
I september 2017 beräknas rampen vara klar. Sedan kommer det att ta två–tre år till innan bergrummen är klara.
Vad kommer slutsumman för projektet att landa på?
– Det är svårt att säga och inget vi vill precisera. Men jag kan säga att det handlar om tresiffriga miljonbelopp. Sedan kommer det att kosta att gräva ut det avfall vi redan har på temporära lagerplatser, behandla det och transportera det ned i bergrummen, säger Michael Borell.
De första fem–sju åren kommer att bli intensiva. Det är då det gamla avfallet i ytdeponin ska flyttas ned till djupdeponin.
– Vi ska behandla avfallet på olika sätt för att minska risken för läckage, till exempel tillsätta stabiliserande ämnen, säger han.
Man räknar med att det tar 3 000–15 000 år innan beståndsdelar kan börja tränga ut med grundvattnet.
Vad händer den dag ämnena trots allt börjar tränga ut?
– Det händer ingenting. Den mängd metall som kommer ut då är försumbar. Vi ska komma ihåg att en djupdeponi är många gånger bättre än en ytdeponi, säger Michael Borell.