Det mesta Sara odlar i sina trädgårdsland har såtts inomhus.
– Jag har dålig impulskontroll och läser aldrig på påsarna hur många plantor det ska bli. Bredsår från fröpåsen och upptäcker sedan att det blev hur mycket som helst. Nu senast fick jag 135 purjolökar!
– Det blir riktigt fullt innan vi i mitten av april sätter igång det första växthuset. Då kan vi bära ut alla plantorna och de blir väldigt knubbiga och tåliga av att stå ute tidigt. Vårsolen ger värme så det är bara på natten man måste ha stödvärme.
Även planteringen i landen sker tidigt, redan i mitten av maj i pallkragarna som har praktiska lock av kanalplast.
I början av juni är allt utplanterat, och då har Sara även sått sallad, dill, morötter och palsternacka direkt i landen.
På grund av den generösa sådden blir det fler plantor än Sara har användning för. De som blir över säljer hon i olika Facebook-grupper eller i det gårdscafé hon ibland ordnar.
– Inget ska förfaras är min filosofi. Det går igen i all odling. Om man inte lyckas med allt, så blev det i alla fall mat till hönorna, och de ger ju sedan ägg och gödsel.
Kretsloppet är tydligt i Saras trädgård. Hon gödslar med gräsklipp, löv, växtdelar som malts i en kvarn, bokashikompost, hönsgödsel som lösts upp i vatten samt nässelvatten.
Vattnet kommer i mesta möjliga mån från himlen, och två stora tankar kan tillsammas samla 2 000 liter regnvatten från taken.
Sara och maken Janne har bott i huset i 14 år och trädgården har vuxit fram de senaste tio åren.
– Jag började med pallkragar för att det var enkelt. Det är också vad jag rekommenderar för nybörjaren.
– Markbäddar är annars bättre, de har kontakt med djupare jord och håller fukten bättre. Jag har egentligen kvar mina pallkragar bara för att de redan finns.
Eftersom hon använder växtrester är det bra med pallkragens sammanhållande kant.
– En sarg kan man spika ihop även i en markbädd, fast det är bökigare.
Vid Norrans besök i mitten av augusti förra året, var skörden i full gång.
– Vi äter den första späda salladen redan i maj och sedan äter vi i säsong. Nu i augusti blir det mycket tomater, och det gröna är ju med hela tiden. Vissa växter får dock stå orörda till de är riktigt stora, såsom jordärtskocka och purjolök. Ända till oktober har jag kvar växter innan de skördas, men man måste förstås ha god koll på frostnätterna.
Att skörda är rena nöjet.
– Då känner jag mig rik, och det är verkligen hamstervarning på mig då. Men vi har principen att äta av det vi har vare sig det är vardag eller fest och inte spara onödigt länge.
Sara säger att cirka hälften av det hon odlar äts direkt och hälften lagras i frys eller matkällare. Det som sparas räcker ungefär till jul.
Om du odlar måste du veta vad du ska göra av skörden. Sara har en bakgrund i matlagning och uppskattar bra råvaror.
– Mina föräldrar odlade mycket och de drev Byske gästgivargård. Själv har jag jobbat som kock på förskola och i Frankes personalmatsal.
När Sara drabbades av utbrändhet märkte hon att trädgården gjorde henne gott. Främst är den en hobby, men hon funderar på att starta ett företag med bakning, trädgårdscafé och odling som bas.
Med stor trädgård blir man låst till hemmet. Familjen, med fyra barn, kan som mest åka bort några dagar och då anlitas Saras mamma som vattnare.
– Men vi trivs hemma och det brukar räcka med dagsutflykter.