Sveaskog är den största fiskerättsägaren, men de har fortfarande inte mer att säga till om än någon annan. Nu tar de frågan vidare till länsstyrelsen.
Stadgarna som upprättades när föreningen bildades ger varje fiskerättsinnehavare lika stor röst, oavsett hur stor andel av älvsträckan de äger. Det har varit en återkommande fråga de senaste årsstämmorna och diskussionen har många gånger blivit hätskt.
Heta känslor kring fisket i ByskeälvenSveaskog är den största markägaren och fiskerättsägaren i området, med drygt 50 procent.
– Fastän vi äger flera mil av älven har vi samma inflytande som någon som äger 50 meter, det tycker inte vi är riktigt rimligt, säger Ola Söderdahl, försäljningschef jakt och fiske på Sveaskog.
En annan del som skapat osämja är de senaste årens förändringar. Tanken har varit att locka mer turister och långväga sportfiskare, samtidigt har det enbart lokala intresset fått stå tillbaka. Priset för fiskekort har exempelvis blivit högre och årskort har tagits bort till fördel för kortare licenser.
– Vi har skaffat en verksamhetsplan, den är så gott som alla överens om, och mycket mer. Jag tror inte att någon förening i Sverige har gjort mer än vi, säger Mikael Stenman, ordförande i styrelsen.
”En grundbult i vårt fortsatta arbete”Länsstyrelsen kommer att ta ställning till utträdesansökan, där Sveaskog även uttrycker ett missnöje för hur fiskestämman och styrelsen bedriver verksamheten. Ola Söderdahl räknar med att den kommer att beviljas och poängterar att de motionerat för förändringar på årsstämmorna.
– Men vi har blivit nedröstade. Då blir det här nästa steg, det är ingenting konstigt med det. Vi har inget annat i kikaren än att tillgängliggöra vårt vatten för så många som möjligt, säger han.
Pengar
Enligt stadgarna har Sveaskog, eller någon annan fiskerättsägare, inte heller sett röken av någon utdelning. De pengar som har genererats i fiskevårdsområdet har återinvesterats i föreningen.
Mikael Stenman är starkt kritisk till hur missnöjet för styrelsens arbete är formulerat i ansökan, men han hyllar samtidigt Sveaskog för hur de låter ägarnas intressen ta mer plats.
– Pengarna har inte gått till saker som gynnat bygden. Man har byggt en laxtrappa för 30 miljoner som inte fungerar, flyttat stenkistor och rivit sönder kulturvärden längs älven. Nu kommer Sveaskog och är befriande framsynta. De slår fast att äganderätten är viktigt, säger han.
Om utträdet blir verklighet tror han att fiskevårdsområdet kommer att styckas i flera mindre delar.
– Som fiskerättsägare och bybo har jag ingenting emot det.
Skulle styrelsen till och med välkomna att föreningen upplöstes?
– Jag säger så här, styrelsen har ett uppdrag att driva föreningen och det kommer vi att fortsätta med tills någonting annat har blivit bestämt, säger Mikael Stenman.
”Det håller inte”
Ordföranden är däremot kritisk till att stadgarna över huvud taget bestrids i det här läget.
– När områdets bildades förklarade de sig nöjda med överenskommelsen, säger han.
Ola Söderdahl understryker att det skedde när Sveaskog fortfarande var Domänverket och att bolagsformen har ändrats flera gånger sedan dess. Därigenom skulle andra förutsättningar gälla i dag, men Mikael Stenman slår ifrån sig den förklaringen.
– Man har övertagit överenskommelserna som träffades i Domänverket i de nuvarande juridiska former som verksamheten bedrivs i. Det där är bara ett sätt att försöka lirka sig undan rent juridiskt. Det håller inte, säger han.
Om fiskevårdsområdet styckas, vad medför det för konsekvenser?
– De stora förlorarna skulle vara sportfiskarna och turisterna. Man skulle behöva betala flera olika fiskekort till mycket dyrare pris för att kunna fortsätta fiska på samma sätt som i dag, säger Mikael Stenman.
Sveaskogs utträdesansökan finns tillgänglig på www.byskealven.se