De häftiga ljuspelarna kan förklaras genom Halo-fenomenet, berättar Linus Karlsson, meteorolog på SMHI.
Strax efter klockan 22 på lördagskvällen dök massor av ljuspelare upp på himlen i Byske, berättar Byskebon Maria Lidman.
Det började med att hon såg en röd ljuspelare på himlen.
– Vi körde runt för att hitta källan till skenet. Vi tänkte först att var det någon stark lampa från något företag som hade hamnat fel.
De hittade källan till den röda ljuspelaren, vid företagen Ferex och Renholmen. Men när de skulle börja köra hemåt insåg de plötsligt att fenomenet dök upp på fler ställen.
– Så fort det blev ett sken eller en stark lampa speglades strålarna upp i atmosfären.
Även helljus från bilar som färdades på E4 längre bort skapade häftiga ljuspelare.
– Då tänkte jag: ”Är det aliens? Nu är de här och siktar strålarna ner mot jorden”, skämtar Maria Lidman och skrattar.
Fenomenet pågick i ungefär en timme, sedan försvann det plötsligt.
– Det var helt sagolikt. Det var jättehäftigt och svårt att beskriva. Vart vi än vände oss såg vi olika typer av ljussken och ljuspelare. Vi hämtade min mans bror och körde runt i Byske och tittade omkring och fotograferade.
Enligt Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, kan det hela förklaras med begreppet Halo-effekten. Det är namnet på optiska fenomen i form av färgade eller ofärgade ringar, bågar, pelare eller ljusfläckar som uppstår runt solen och ibland runt månen.
– Det mest vanligt förekommande är att man kan se en cirkel runt solen. Men halofenomenet är ett paraplybegrepp, det som är gemensamt är att det är ljus som reflekteras i iskristallerna.
Läsaren Elias Rekonius hann också se det häftiga ljusfenomen på himlen över Byske.
Haloeffekten uppstår på grund av ljusets brytning och reflektion i iskristaller i atmosfären. Om det är tillräckligt kallt kan iskristallerna bildas närmare marken. Det är det som har hänt i Byske, enligt Linus Karlsson.
– Det dyker upp under vintern, när det är riktigt kallt. Då bildas iskristallerna närmare markytan och inte bara högre upp i atmosfären. Det öppnar upp för just sådana här ljuspelare då, säger han.
Det är alltså inte några aliens som svävat över Byske. Ljuspelarna är resultatet av artificiellt ljus, exempelvis ljus från lampor.
– De här iskristallerna reflekterar ljuset vid marken. Det kan vara från skyltar, gatlampor eller strålkastare. Det är olika färg på pelarna som vi ser i bilderna och färgen är kopplad till det ljus som reflekteras.
Hur vanligt är det?
– Förutsättningarna uppstår då och då, när det är riktigt kallt. Vi brukar få information om att det händer under vintern, men för gemene man hör det inte till vanligheterna. Man ska vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är ju verkligen en ljusshow som är anmärkningsvärd, säger han.
Men det är inte bara ordentlig kyla som krävs för att himlen ska lysa upp.
– Det handlar om en statistisk fördelning av tillräckligt många iskristaller som faller på ett visst sätt för att det ska bli ett tillräckligt starkt ljus. Det är en hel vetenskap i sig, säger Linus Karlsson.
Vid 22-tiden på lördagen lystes himlen över Byske upp av ljuspelare. Byskeborna Maria och Peter Lidman var ute och fångade skådespelet på bild. ”Det var helt sagolikt”, säger Maria Lidman.
Även iskristallernas form bidrar till olika typer av ljusfenomen. Formen påverkas i sin tur av temperaturen i luften och luftfuktighet.
– Det är främst kolumnliknande iskristaller och iskristaller som är formade som plattor som brukar ge upphov till halo-effekter.
De små platta ljuskristallerna krävs för att det ska bildas ljuspelare som de som uppstod i Byske.
– Men de ska också falla i rätt vinkel för att ljuset ska reflekteras igenom dem, säger Linus Karlsson.