Laxfisket i Byskeälven är en omtalad och omdebatterad attraktion.
Under 2016 vandrade 7 000 laxar uppför Byskeälven. Det är 3 000 fler än under 2017.
Mikael Stenman, ordförande i Byskeälvens fiskevårdsområde, poängterar att förutsättningarna i älven fortfarande bedöms vara mer stabila än på andra ställen.
– Till exempel i Skellefteälven och Vindelälven, där har det minskat mycket mer och de har haft större problem med sjukdomar. Det går lite upp och ner, men vi är starka i grunden, säger han.
En förvaltningsplan för området antogs under föreningens årsstämma 2017. Ordföranden understryker dess framgång.
– Alla, oavsett vilka grupperingar de tillhör, är nöjda med den. Planen är verkligen en grundbult i vårt fortsatta arbete.
4 000 laxar passerade Fällforsen under 2017. Enligt ett av de uttalade målen ska den siffran pressas upp till 15 000 innan år 2023.
Föreningen vill bland annat även öka öringsbeståndet, utveckla en förvaltningsstrategi för andra fiskarter och möjliggöra för kräftfiske på sikt.
– Det är mycket begränsat kräftfiske i dag. Om man räknar bort laxfisket är kanske 70 procent av den tio mil långa älvsträckan i området kvar, så man kan tänka på hur man kan utveckla den biten, säger Mikael Stenman.
Dialog med allmänheten
Under 2016 och 2017 har tre fokusgrupper inrättats: En tillsynsgrupp, en infrastrukturgrupp och en förvaltningsgrupp. Tanken är att de ska främja utvecklingen i fiskevårdsområdet och underlätta styrelsens arbete.
– Vi får större förankring längs älven. Nya föreningar har börjat vaknat till och de vet att vi vill ha kontakt med dem, säger Mikael Stenman.
Fokusgrupperna ska även föra dialog med allmänheten. Styrelseordföranden förespråkar det upplägget framför det som har varit, med endast ett tillfälle att framföra synpunkter per år.
– Om man bara träffas vid årsstämman så laddar det ofta upp och blir våldsamma diskussioner.
Heta känslor kring fisket i Byskeälven– Det har varit betydligt mindre gnissel i år, säger Mikael Stenman.
Laxtrappan i Fällfors. Ett mål är att 15 000 laxar ska passera där årligen.
Förflyttat fokus
De senaste åren har föreningen försökt locka mer långväga fiskeentusiaster.
– Det har tidigare varit väldigt inriktat mot de närboende, men det är tyvärr inte det bästa. Vi vill locka turister och skapa en verksamhet som gynnar hela älvdalen och regionen, säger Mikael Stenman.
Priset för fiskekort har blivit högre och årskorten har tagits bort till fördel för kortare licenser.
– Vi anser att vi har en resurs som är värd det.
Ett av förvaltningsmålen omfattar en zonindelning av lax- och öringsfisket.
– Vi har aldrig pratat om att införa det efter hela älven utan på några ställen. Det skulle gynna guider och de som vill sälja sådana erbjudanden, säger Mikael Stenman.
Föreningen har årsstämma den 24 mars och han är övertygad om vilken den hetaste frågan blir.
– SCA och Sveaskog driver på och vill ha andelsröstning. Ända sedan föreningen startade har varje fiskerättsägare haft en röst, men SCA och Sveaskog vill ha mest att säga till om eftersom de är de största ägarna.
Mikael Stenman, ordförande i Byskeälvens fiskevårdsområde, vill att rösträtten ska förbli densamma.