Släkten Martinson har bott i Bygdsiljum i fem generationer. Att arbeta i skogen och med träprodukter har varit ett naturligt inslag i deras vardag ända sedan nybyggartiden. Karl Martinson hade med sitt mönsterjordbruk blivit en respekterad man i Bygdsiljum. För att också utveckla skogsbruket startade han 1929 ett transportabelt sågverk som drevs av en råoljemotor.
Den transportabla sågen överlät han till sonen Sigurd, så att denne skulle kunna tjäna ihop till sitt levebröd. Sigurd Martinson åkte runt i skogarna i trakten och hjälpte till med legosågning. Han ställde upp sågen i skogen och bodde veckovis i en skogsarbetarkoja.
Arbetet med det ambulerande sågverket var slitsamt och Sigurd Martinson ville förändra sin situation. 1941 ansåg han att tiden var mogen att stationera sågen permanent hemma i Bygdsiljum. Sågen placerades i ”skärningen” där byavägen och landsvägen möttes. Marken var dålig träskmark som måste beredas för att man skulle kunna bygga på den. Snart blev såghuset för trångt och Sigurd byggde 1943 ett nytt.
Sigurd Martinson slet hårt för att få ruljans på sitt företag. Hans envishet och uthållighet smittade av sig på barnen och sönerna Nils och Åke fick också användning av tävlingsinstinkten som elitidrottare inom slalom. Företaget ombildades 1954 till aktiebolag, där också alla barn blev delägare.
1961 investerade man i ett bandsågverk, det första norr om Dalälven som byggde på ramsågsteknik. Den nya anläggningen inrymdes i ett nytt, varmbonat såghus.
Efter Sigurd Martinsons död 1963 tog sönerna över företaget. Nils var den nyfikne som alltid ville prova på nya saker, medan Åke vurmade för produktionen. En slagkraftig kombination, skulle det visa sig.
I mitten av 1960-talet stod sågverksindustrin inför en lågkonjunktur och firman fick problem med avsättningen för gran. Därför började Nils Martinson intressera sig för tillverkning av limmade träbalkar, där man använde sig av gran. Tillverkningen kom igång 1965.
Martinsons började exportera alltmer av sina sågade trävaror. Det nya sågverket, som invigdes 1976, var Europas modernaste med datastyrning och avancerad elektronik.
Den fjärde generationen Martinson började arbeta i företaget under 1970-talet. Här var det inte tal om att glida in som chef direkt utan först måste man visa sin duglighet i produktionen.
Produktionschef Åke Martinsons son Lars hade börjat på gymnasiets tekniska linje. Men efter en praktikperiod på sågen gav han upp de teoretiska studierna. Lars Martinson var 17 år när han anställdes på Martinsons 1974. Till en början varierade Lars arbetsuppgifter. Vissa dagar jobbade Lars som truckförare för att sedan arbeta i justeringsverket.
Även Nils barn Peter och Marie anställdes av företaget under 1970-talet. Båda två började arbeta på kontoret. Åkes yngste son Olov tog plats i limträfabriken 1986 och sysslade med samma typ av arbetsuppgifter som brodern Lars haft.
1987 byggdes en helt ny limträfabrik och 1995 invigdes ytterligare en fabrik. Fem år senare uppfördes ännu en limträfabrik som skulle fokusera på att producera limträ för den japanska marknaden. Under 2010 invigdes ett nytt justerverk i Bygdsiljum.
1996 inleddes en expansiv period i Martinsons historia. Då började man köpa företag för att öka kapaciteten. Hällnäs Såg, Wallmarks såg och Svenska Träbroar införlivades i Martinsons. Hällnäs såg lades ner 2018.
Martinsons tillverkning av KL-trä inleddes 2003 och 2017 invigdes anläggningens nya KL-träfabrik i Bygdsiljum. Idag tillverkar Martinsons alltifrån sågade trävaror och byggprodukter till limträ och KL-trä. Inom sågade trävaror och limträ går en stor del av produktionen på export världen över. Genom att ta tillvara de unika byggegenskaperna hos limträ och KL-trä har Martinsons dessutom utvecklat byggsystem för hallar, broar och flerbostadshus.
Martinsons två sågverk i Bygdsiljum och Kroksjön kommer efter pågående investeringarna att kunna producera 500 000 respektive 100 000 kubikmeter trävaror per år. Martinsons omsättning uppgick 2019 till 1,8 miljarder.