David Lindmark, i samspråk med Elin Bergh och Tommy Persson.
Norran berättade i augusti förra året om Holmens ansökan till Skogsstyrelsen om att få slutavverka ett cirka 23 hektar stort område i Nyliden. Efter starka protester från närboende som menade att detta skulle förstöra det populära besöksmålet Lobergsgrottan valde Holmen att lägga planerna åt sidan.
– Ett klokt beslut. Hade den avverkningen genomförts hade det fått förödande konsekvenser för Lobergsgrottan, säger Elin Bergh, boende i Nyliden.
Nu har i stället besöksmålet fått en rejäl skjuts framåt genom att byborna, i samarbete med BUAB, Bygdsiljum Utveckling, anlagt Korpstigen, en vandringsled på 1,2 kilometer som går från landsvägen upp mot kalottberget Korpberget. Där leden slutar är det sedan bara 400 meter upp till Lobergsgrottan som med sina 100 meter är Västerbottens längsta grotta. Ingången är smal men när man väl tagit sig genom den varierar takhöjden mellan två och fem meter
– Den som vill komma ända upp på bergstoppen och grottan får göra det på egen risk och det är många som väljer det, säger David Lindmark som är sammankallade i BUAB:s arbetsgrupp när det gäller turism och som bor i Lugnet, en grannby till Nyliden.
"Den som vill komma ända upp på bergstoppen och grottan får göra det på egen risk och det är många som väljer det," säger David Lindmark.
Han ser stora möjligheter med utvecklingen av besöksmålet.
– Efter att vi fick tillstånd från Holmen att anlägga Korpstigen, vilket vi är mycket tacksamma för, har intresset för att vandra upp på berget ökat och det här är bara början, berättar han.
Elin Bergh och Tommy Persson från Nyliden är glada över att Holmen inte genomförde avverkningen.
De fyra guidande turerna i sommar, som leddes av David, lockade i snitt 15 deltagare varje gång.
– Det var både lokalbefolkning och turister som tog chansen att genomföra vandringen. Åldersspannet var mellan 3 och 75 år, berättar Tommy Persson som bor i Nyliden.
David Lindmark konstaterar att det var ganska lätt att anlägga Korpstigen eftersom den går efter befintliga stigar.
– Och ju mer folk som går efter leden desto bättre blir den. Vi har inte ens behövt röja för att få till den, berättar David.
Korpstigen är totalt 1,2 kilometer lång.
Under de guidade turerna stannar man först till vid en kolbotten som är en lämning efter en kolmila.
– Den här kolbotten kan ha en historia ända från 1600-talet när en av Västerbottens äldsta gruvor öppnades i Bygdsiljum. Kolet användes i masugnen som anlades vid forsen för att framställa järn, säger David.
Gammelskog är det som växer här.
Tillståndet för gruvan och järnverket i Bygdsiljum fick borgaren Anders Hindriksson från Stockholm 1637. Året därefter överfördes privilegiet till allmogen i Bygdeå. Driften upphörde 1643 på grund av sinande tillgång på malm.
Under turen berättar David också historien om Storkorpen som en gång i tiden var en ö i Bottenviken. Han tar även med besökarna på en historisk tur ända tillbaka till stenåldern. Dessutom berättar David om gammelskogen som växer här och visar på olika blommor och växter, bland annat den fridlysta lågväxta orkidén knärot. Arten knärot har minskat kraftigt i stora delar av landet. Enligt data från Riksskogstaxeringen har arten minskat med närmare 50 procent under 1990-talet medan den verkar ha stabiliserat sig på en lägre nivå under 2000-talet. Sedan 2020 är knärot rödlistad på den svenska rödlistan.
Elin Bergh och Tommy Persson blickar ut över gammelskogen.
Nu arbetar BUAB med att producera provisoriska texter som ska sättas upp efter Korpstigen.
– Och vi har en dialog med Skellefteå kommun om att få stöd för att skylta upp leden ordentligt, avslutar David Lindmark.
Den fridlysta knäroten.