Vad de vet så finns det ytterligare två Svartvinbärsodlingar i Västerbottens län. På en av dessa är det nya ägare och Erik Robertsson ska åka dit med sin maskin för att hjälpa till och skörda.
I Södra Stortjärn i Robertsfors kommun sattes de första svartvinbärsbuskarna 2001. Erik Robertsson hade länge drivit jordbruk med mjölkkor, men hade bestämt sig för att sluta och ungefär samtidigt efterfrågade Norrmejerier Svartvinbärsodlare för att tillverka svartvinbärsdryck.
– Första året satte vi 12 000 sticklingar. Totalt sattes 25 000 för hand, för jag hade inte hunnit bygga några maskiner än, säger Erik.
Efter några år, när sticklingarna hade vuxit till buskar var det inte längre aktuellt med svartvinbärsdryck från Norrmejeriers sida. Då fick familjen hitta andra vägar och genom åren har de sålt sina bär till privatpersoner och företag. Svartvinbären från Södra Stortjärn har blivit saft, gelé, glass, bärpulver och vin för att bara nämna några exempel.
Odlingarna är inget som går att leva på, men det är en rolig extraverksamhet för familjen.
– Det familjära är också det roliga, att man hjälps åt även om man är liten. Det är så viktigt och det är så roligt, säger Klara Robertsson.
"När ladugården inte fanns kvar blev det här viktigt, för att familjen är viktig. Att man gör det tillsammans. Hade man gjort det själv hade det inte fungerat", säger Klara Robertsson.
Det är inte helt lätt att odla svartvinbär. Det är mycket som ska klaffa för en bra skörd. Kommer det oväntad frost under våren kan blommorna frysa och med en större odling finns också risk att få en ohyra som kallas skottmal. Malens larver äter upp alla knoppar och det blir då ingen skörd. För att bli av med den kan man tvingas klippa ner hela odlingen i några år. Förra året drabbades även Södra Stortjärn av skottmal och skörden för i år var oklar, men de tror sig ha lyckats bekämpa den med det gamla beprövade knepet såpa och olja. För att kunna behandla så många buskar byggde Erik en specialmaskin till fyrhjulingen.
– Det finns ju inte på marknaden så då får man hitta på eget, säger han.
Klara och Erik Robertsson med delar av vinbärsodlingen i bakgrunden.
För Erik är det egentligen maskinerna som är det roligaste med odlingen. Han är en problemlösare och även i grunden maskinsnickare, så det har blivit en del modifiering av befintliga maskiner för att passa odlingen.
– Det är skojigt med maskinerna. Men det är skojigt också när det går bra med odlingen, säger han.
De är tre systrar med familjer som hjälper till med odlingarna. De delar upp uppgifterna som behöver göras där pappa sköter maskinerna och Klara sköter bland annat marknadsförening och kontakt med kunderna.
Odlingen ligger i Södra Stortjärn mellan Överklinten och Åkullsjön.
Familjen har alltid hjälps åt, det gjordes redan under tiden de hade jordbruk. Nu är det svartvinbär som gäller och när det är skördetid blir det lite av en familjefest under ett par dagar.
– Man är trött och slut efter skörden, men det är så givande också, säger Klara.
I år blev det en ganska bra skörd, på ungefär 3,5 ton bär. Men en odling av ungefär samma storlek i Lövånger fick ett år närmare 17 ton.
– Så odlingen har potential. Men problemet är att få iväg det. Det gäller att googla, leta och tänka lite utanför boxen vad vinbär kan användas till, säger Klara.
Det är en speciell skördarmaskin för just bärbuskar. Maskinen delar busken och bären skakas ner i en ränna.
För Erik betyder det väldigt mycket att döttrarna är med och hjälper till.
– Skulle de inte vara med tror jag inte att man skulle hålla på med det här, säger han.
Erik Robertsson
Familj: Fru, tre barn och sex barnbarn.
Gör: Svartvinbärsodlare, pensionär, tidigare maskinsnickare.
Erik Robertsson är pensionär, men han sitter sällan stilla utan klurar alltid på nya smarta lösningar för odlingen.
Klara Robertsson
Familj: Sambo och två barn
Gör: Barnskötare och svartvinbärsodlare
Klara Robertsson jobbar som barnskötare utöver arbetet med svartvinbärsodlingen.