I Morö Backe Skola spelar limträet en huvudroll.
1906 fick den tyske snickaren Otto Hetzer patent på en metod för att limma samman brädor till böjda konstruktioner. Detta innebar starten för limträtillverkningen.
Limträ består av fingerskarvade lameller av trä som limmas ihop till balkar. Det är starkare och styvare än massivt konstruktionsvirke och i förhållande till sin egenvikt är det ett av de starkaste konstruktionsmaterialen. Det har också i det närmaste en obegränsad frihet i design och utförande. Limträ har visat sig vara ett idealiskt material för att skapa byggnader med stora spännvidder och flexibla planlösningar.
Den första limträbalken produceras i Bygdsiljum.
Sverige har idag tre tillverkare av limträ. Förutom Martinsons är det Moelven Töreboda och Setra Trävaror. Den första produktionen startade 1919 hos AB Träkonstruktioner i Töreboda.
I mitten av 1960-talet stod sågverksindustri inför en lågkonjunktur och Martinsons fick problem med avsättningen för gran. Därför började den nyligen bortgångne Nils Martinson som då drev företaget ihop med sin bror Åke, intressera sig för tillverkning av limmade träbalkar, där man använde sig av gran.
I Töreboda i Västergötland fanns då företaget Fribärande konstruktioner som tillverkade limträbalkar. Dit åkte Nils Martinson för att få en inblick i hur en limträfabrik kunde drivas. Fylld av entusiasm återvände han och övertalade sin bror att sätta igång en liknande tillverkning i Bygdsiljum.
Att bröderna vågade sig på den här satsningen berodde dels på att de tjänat bra med pengar på sågverksrörelsen under de senaste åren och dels på att de var mycket intresserade av att testa nya grepp.
Handelsområdet på Solbacken har byggts i limträ.
Affärsidén gick ut på att konstruera och tillverka bärande balkar och konstruktioner till fabriksanläggningar och offentliga lokaler som sporthallar, kyrkor, stora magasin samt samlings- och utställningslokaler. Fördelen med limträbalkarna var att de kunde ge stora fria golvytor utan pelare. De var lättare och bättre även ur brandskyddssynpunkt, eftersom de tålde högre temperaturer än traditionella järnbalkar som vek sig snabbare vid brand. Dessutom var materialet vackert.
Tillverkningen kom igång 1965 med två heltidssysselsatta arbetare. Vid den här tiden var limträbalkar relativt okänt i Norrland, och det fanns få konstruktörer som ritade in sådana i sina byggnadsritningar. Men i och med att Martinsons började tillverka limträprodukter kom efterfrågan igång och ökade snabbt. Ännu begränsades den till Sverige, och hälften av kunderna kom från Norrland.
De första bjälkarna, vissa upp till 20 meter långa, levererades till en skola i Småland. En annan tidig order var en monteringsbar utställningshall för Noliamässan i Umeå och Piteå. Under ett antal år monterades den upp och ner vid varje mässa och transporterades mellan Piteå och Umeå där mässorna hölls vartannat år. Detta blev ett utmärkt tillfälle för marknadsföring av limträprodukterna.
Dyrare. 600 miljoner väntas detta bygge kosta, i 2017 års priser. På illustrationen ser man Kulturhuset från norr. Foto: White
Snart insåg man att det krävdes rejäla utbyggnader och investeringar för att tillverkningen skulle kunna bli lönsam. En ny limträfabrik invigdes med pompa och ståt den 30 januari 1970. Uppslutningen av kommunalfolk, banktjänstemän och AMS-representanter var stor. Landshövdingen höll tal och uttryckte förhoppningar om att Martinsons investeringar skulle "visa sig lönsamma, skapa trygghet för de anställda och hjälpa kommunen i dess arbete att bevara landsbygden levande".
1978 byggdes limträfabriken ut med 1 000 kvadratmeter. Då hade man just passerat 50-miljonersstrecket i årsomsättning.
I slutet av 1980-talet ökade intresset för träbroar i Norden. Det berodde till stor del på limträtekniken som berikade träet med nya egenskaper.
Efter en studieresa till USA och Schweiz 1988, där Greger Lindgren konstruktör vid Martinson deltog, tog det hela fart. Tillsammans med Martin Gustafsson vid Trätek, nuvarande Rise i Skellefteå, utvecklade Martinsons en träbromodell och 1989 byggde Martinsons sin första träbro.
Komponentfabriken var en helt ny limträfabrik invigdes i maj 1987. Här startades man med tillverkning av Comwoodstolpen som var en tolvkantig limträpelare
IFU Arena i Uppsala är uppbyggd av limträ från Martinsons.
När världsutställningen i Sevilla arrangerades 1992 spelade Martinsons en viktig roll. På Expo 92 skulle de 110 deltagande nationerna visa upp sitt lands speciella egenskaper och karaktär. Martinsons satte upp fyra limträpelare i kolossalformat som höll upp skärmtaket i den svenska paviljongen. Utställningen blev fin reklam för Martinsons. Dessutom marknadsfördes norrländsk träteknik under Norrlandsveckan.
Exporten av limträ kom i slutet av 1980-talet igång på allvar till England och Tyskland och i början av 1990-talet började Martinsons även sälja limträ till Japan vilket ledde till att de 1995 byggde ytterligare en limträfabrik.
Limträ är fortfarande Martinsons viktigaste verksamhetsgrenar. Här har man skapat sig ett mycket gott rykte både på hemmamarknaden och utomlands.
En storsäljare under senare år har varit pelar/balk-lösningar som kombinerar limträ och korslimmat trä, KL-trä. I sortimentet finns också bland annat limträpanel som tillverkas genom klyvning av limträbalk.