Mycket av virket är av återvunnet virke från bland annat en lada i byn. ”Jag räknar med att huset ska kosta cirka 15 000 kronor”.
Idén till ”ett hus på hjul” fick Anna för några år sedan när hon såg tv-programserien ”Där ingen skulle tro att någon kunde bo”, en dokumentär som handlar om människor som valt att bo långt från staden, nära naturen. Anna befinner sig ofta ute i naturen, och har bland annat bott i skogskojor – något hon trivts väldigt bra med. Hon började att känna en stark längtan att leva det enkla livet fullt ut.
– För fyra år sedan kände jag starkt att jag skulle vilja prova på att bo i Norge en sommar, för det var och är min dröm, säger Anna.
Vid takkupan ska Anna sitt kontor där hon ska sitta och skriva på sina böcker.
Hon bestämde sig för att sätta ut en annons i en norsk dagstidning, där hon ville hyra en stuga mot underhåll. Hon fick svar och hittade en fantastisk stuga på en ö vid Helgelandskusten. Anna tog med sin dotter Joy som då var fyra år, och även hundarna, hästarna och hönsen som hon hade hemma på gården i Burvik fick följa med. I den lilla stugan fanns ingen el, djuren fick gå fritt som de ofta gör i Norge. De odlade och fiskade och trivdes bara. Efter det har hon besökt ön flertal gånger och bott i flera månader i sträck i samma stuga.
”Helt omöjligt att säga hur mycket tid jag har lagt ner, först ska allt rivas och sedan för att sättas upp igen”.
– Vi levde väldigt enkelt, och Joy hade en fantastisk tid där.
Sista sommaren 2018 när Anna bodde på ön i Norge var det den torr sommar, bäcken torkade ut, hon fick hämta vatten till djuren och odlingarna från en myr tillslut torkade även den ut helt. Hon började att ta tillvara diskvattnet. Det blev ett helt annat cirkulärt tänk för henne och det blev väldigt starkt och tydligt för Anna.
Järnspisen som är en del av uppvärmningen hittade Anna på blocket. ”Ett riktigt fynd där man rymmer mycket ved”.
– Om man bor så där isolerat då märker man hur utsatt man är och hur viktigt vatten och är mat, att det inte går att ta för givet.
Efter besöket på ön kände Anna att leva på det enkla sättet var rätt för henne. Anna har alltid funderat mycket på framtiden och klimatet, det har alltid varit en ledstjärna för henne.
— Tänk om Joy skulle fråga mig när hon blir större: Visste du faran för klimatet och vad har du gjort? Jag funderade mycket kring vad just jag kunde göra för säkra klimatet för dem som kommer efter oss. Min roll är inte att vara politiker men jag kan hjälpa till. Vad kan jag göra för att minska mitt ekologiska avtryck?
Anna funderade på om man kan bygga mer resurssnålt. Bara bygga på återbrukat material – och där kom idén till ett hus på hjul. Anna dokumenterar hela bygget för tanken är att det ska bli en bok när vagnen är klar.
Diskstället blir rustikt gjort av en bit brogaller som Anna hittat.
Hon började med huset förra våren med en paus över vintern. Huset är vinterbonat, 18 kvadratmeter med två loft och lite takkupa. Loften ska bli ett sovrum till henne själv och ett till dottern Joy, takkupan ska bli hennes arbetsrum. Hela huset är uppställt på en hjulaxel från en gammal gödselvagn som hon svetsat ihop och förstärkt. Regelvirket kommer från ett viaduktbygge som bara skulle slängas. Isoleringen har Anna hämtat från fårbönder.
Isoleringen är av obehandlad rå fårull.”Jag var rädd att det skulle lukta eller att det skulle bli malätet, det ser ut som det går bra”.
— Att isolera med rå fårull är ett projekt eller experiment. Jag har pratat med en man som har gjort det tidigare. Man är rädd för att det kan bli malangrepp eller att det börjar att lukta får i vagnen.
Den vedeldade järnspisen kommer att stå för uppvärmningen, solceller och batterier för ström och lampor.
Plåttaket har hon fått och alla plåtdetaljer och beslag har hon manglat i handvevad mangel och bockat själv. Men även fått del hjälp av ett plåtslageri.
Ett av golven som Anna ska lägga in, är sågat i små bitar som sedan har bränts.
— Jag vill visa att det går bygga ett hus genom att bara använda återbruk och att det ska gå bo där även på vintern, säger hon.