Susann Lindmark tycker inte att Sverige har någon uttalad jordbrukspolitik till skillnad från EU.
Hon driver gården med ett 70-tal mjölkkor tillsammans med sin man och en anställd. När Norran är på besök börjar det dra ihop sig till vårbruk och maskiner ska iväg för lagning. Fortfarande ligger det snö på lägdorna. Och förhoppningen är att den här sommaren ska bli bättre än den torra och heta sommaren i fjol.
Regionens lobbyister i BrysselDyrare mat
Gården omsätter cirka 4,6 miljoner kronor. Av det är 36 procent stöd, inklusive nationella stöd.
– Jag undviker att tänka på hur mycket det är, säger hon.
– Men utan dem är det bara att vika ihop vingarna, tillägger hon.
Hon tror att effekterna skulle bli konkurser och högre matpriser om stöden försvann. En stor del av dem kommer från EU.
Lantbrukaren Susann Lindmark berättar att en stor del av stödet de får kommer från EU.
Flera olika stöd
Ett stöd som finansieras med hundra procent från EU är gårdsstödet och förgröningsstödet. För deras gård innebär det sammanlagt 380 000 kronor mer i kassan. Dessutom får de kompensationsstöd på 570 000 kronor för att lantbruket bedrivs i sämre odlingsförhållanden – detta styrs utifrån en karta och samfinansieras av svenska staten.
Utöver det får Nickänget ett nationellt stöd med 1.08 kronor per liter mjölk. Detta finansieras av staten. Även det är ett kompensationsstöd för odlingsnackdelar och långa avstånd.
Andra helt EU-finansierade stöd man kan söka som lantbrukare är nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare. Miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion och djurvälfärdsersättningar finansieras av både EU och Sverige.
Sverige har ingen märkvärdig jordbrukspolitik.
Rätt antal djur
För att få dessa pengar måste lantbrukarna även följa vissa regler, så kallade tvärvillkor. Det är något som lantbrukare ofta uppger ger dem huvudbry.
– Det kan handla om att uppge vad man ska odla på varje åker, hålla koll på att man odlar rätt mängd av olika grödor och även att man har rätt antal djur och att djuren har rätt antal brickor i öronen.
Andra exempel på tvärvillkor är är att kunna visa dokumentation på hur varor, djur och sopor kommer till och från gården och att rapportering av djurförflyttningar sker inom utsatt tid.
Sätter invånarna i kontakt med EUAtt göra själva ansökan om stödpengar tycker Susann Lindmark går ganska smidigt.
– Däremot är det ett större bekymmer att göra rätt och hålla reda på alla åkrar och vad du sått. Det finns flera hundra regler. Det blir stora avdrag på stöden om man missar något.
– Vad många stör sig på är att svenska regler går längre än EU:s vilket ger oss konkurrensnackdelar. Exempelvis har man hårdare regler när det gäller tiden som djuren ska beta. Bara Sverige har en lagstiftning att korna ska gå ute på bete på sommaren. Dessutom är lönerna högre i Sverige, tillägger hon.
Hit går pengarna från EUKritisk mot politik
Att Sverige är med i EU ser hon som en fördel för bönderna.
– Sverige har ingen märkvärdig jordbrukspolitik. Andra länder har ganska tydliga mål med sin livsmedelsproduktion, exempelvis Irland. Sverige har inget mål för produktionen – förutom att man nu pratar om hur stor självförsörjningsgraden är, säger Susann Lindmark.
Grafik: Så fördelas EU-medlen i länetHon vill inte gå ur EU och bedriva jordbruk under en svensk regering.
– EU är bättre än så länge. Det finns en jordbrukspolitik och mål om att hålla uppe produktionen. Före inträdet i EU ville Sverige avreglera marknaden helt och tyckte att vi skulle klara oss. Dessutom är man bra på att skapa på lagar för högre djurvälfärd som kostar – hur ska vi då kunna konkurrera? säger hon.
Varför tror du det ser ut så?
– Antingen är det okunskap eller så beror det på att Sverige är ett av länderna som var tidig ute med att få det bra. Gemene man har hamnat så långt från produktionen att de inte funderar på varifrån maten kommer.