På besök i Burträsk mejeri: Ulla Bergström, ordförande Norrmejerier, Christine Jakobsson, SLU Uppsala, Anders Fredriksson, vd Norrmejerier, Lena Fritzén, vd Familjen Kamprads stiftelse, Annika Höjer, specialist Mjölkråvara Norrmejerier, Mårten Hetta, prefekt, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå och Karin Hallin Saedén, chef FoU Norrmejerier.
Familjen Kamprads stiftelse bidrar med 3,2 miljoner kronor till CheeseBugs.
– Gårdarnas mjölk har skillnader som vi inte uppfattar med våra smaksinnen, men som har stor betydelse när man ska göra ost. Kamprads finansiering bidrar till kunskap om den bästa mjölken för just ost, berättar i ett pressmeddelande Karin Hallin Saedén, chef över Norrmejeriers FoU.
Lena Fritzén, vd för Familjen Kamprads stiftelse konstaterar att Norrmejeriers projekt är mitt i prick med Ingvar Kamprads tanke om att stimulera till bättre utkomst på landsbygden.
– Han var noga med att frågorna skulle ställas, där det behövdes svar. Vi är imponerade över både projektet och Burträsk mejeri där man bevarar hantverket kring Västerbottensost och samtidigt utvecklar produktionsmetoder och arbetsmiljö, säger hon.
Sedan besöket i Burträsk bokades har Ingvar Kamprad avlidit och hans testamente har blivit känt. Stiftelsen ärver halva hans privata förmögenhet som ska komma Norrland till del för stöd till utveckling av företagsverksamhet inom ramen forskning och utbildning. Lena Fritzén berättar att det ännu inte är klart hur utlysningarna ska gå till, där Ingvar Kamprad har uttryckt en speciell känsla för Norrland.
I ett första skede har 43 gårdar studerats och analyser visar att det är tydliga skillnader mellan gårdarnas mjölk. Några gårdar har en viss typ av bakterier som är dominanta. Andra har mjölk som koagulerar snabbt, medan vissa har en speciell proteinprofil.
Därefter har gårdarna grupperats utifrån likheter i mjölkens egenskaper. Den grupperade mjölken har använts i provystningar i Burträsk mejeri.
– Vi har lärt oss mycket så här långt. Alla gårdar har fått ta del av resultaten löpande och analyserna för deras egna gårdar. Det är ett lärande för alla deltagare, berättar Karin Hallin Saedén.
Vid normal ostproduktion är den inkommande mjölken blandad. Förhoppningen är att mjölkens indelning i olika egenskaper ska ge särskiljande egenskaper till den färdiga osten. Det dröjer dock minst 14 månader innan man ser resultatet, då man måste vänta ut hela den långa lagringstiden. När ostarna är klara, då startar det sista steget att analysera resultatet och utarbeta råd till gårdar som levererar mjölk som används i osttillverkning.
– När man jobbar med ost, då får man lära sig att vara tålmodig. Mjölk är en naturlig råvara, osttillverkning bygger på ett historiskt hantverk och den långa lagringen där osten mognar kräver perfekta omständigheter. Jag är spänd av förväntan, avslutar Karin Hallin Saedén.