Mattias Sundqvist, Länsstyrelsen, är projektledare för samverkansprojektet Rickleån. Här på en av de flottningsleder som finns i Risån som är ett biflöde till Rickleån. Maskinförare Filip Höök flyttar ut de stenar som ligger på kanten vid ån.
De hade sökt 30 men fick 10 miljoner av Havs- och vattenmyndigheten för återställning av Rickleån. Syftet med projektet är att jobba med förbättringsåtgärder i Rickleån och förbättra den ekologiska statusen. Under tre år kommer ett samverkansprojekt där Länsstyrelsen, Skellefteå kommun, Robertsfors kommun, Skellefteå kraft, Trafikverket, Älvräddarna och flera fiskevårdsområden som ingår att förbättra den 110 kilometer långa Rickleån som finns i Västerbotten.
Flottningen var en viktig del i brukssamhället. Lederna var viktiga så att timret snabbt och effektivt kunde tas fram. Under flottningsepoken användes spett, dynamit och schaktmaskiner för lederna. Flottningen avslutades 1961 i Rickleån.
Mattias Sundqvist, Länsstyrelsen och Lars-Erik Ellionen kordinator, Skellefteå kommun, hjälper till hand med att flytta på de mindre stenarna och gruset.
Filip Höök, maskinförare flyttar fram de stora stenarna så de hamnar på rätt plats.
Lars-Erik Ellionen, Skellefteå kommun och Michael Werner, fältassistent diskuterar hur det ska bli så bra som möjligt.
Mattias Sundqvist ser fram emot resultatet.
–Efter flottningen har det blivit en ekologisk störning för bland annat fisk och insekter som finns i vattnet. Genom att lägga tillbaka stenar i vattendragen och återskapa miljön så förväntar vi oss en förbättring. Vi samverkar också kring kulturmiljöer för det finns mycket historia bakom flottningen. Och hur det nyttjas efter åtgärderna, till exempel kommer fisket att bli bättre. Jag tycker att vi ska äta mer vitfisk och gädda som trivs i de här vattnen, säger Mattias Sundqvist.
Det är ett ekosystem som måste fungera så att fisken ska trivas
Gamla dammar tas bort och 30 procent av alla vägtrummor byts ut, genom att lägga ut en bro eller halvtrumma kan man förhindra vandringshinder.
– Innan vi startade har vi även haft träffar med de boende runt Rickleån och de fick berätta vad de kände kring vattnet och Skellefteå Kraft har även fem mindre kraftverk i ån. Vi tittar även på hur de ska kunna miljöanpassa sin dammar, berättar Mattias.
Inom Rickleån avrinnings område ingår 45 dammar som utgör hinder för fisk. Och just i dagarna kommer det att avslutas för i år. Det har hunnits med en dryg fjärdedel av återställningen i ån.
Förra veckan befanns sig en av de fem grävmaskiner som jobbat i Risån som är ett biflöde till Rickleån. Grävmaskinen lägger tillbaka sten i ån för att bromsa upp vattenhastigheten , så fisken ska kunna ha ståndplatser och att insekterna ska trivas. I bland får de också flytta de mindre stenarna och grus för hand på de framtida lekplatserna.
– Det är ett ekosystem som måste fungera så att fisken ska trivas, säger Mattias.