En bild med familjen Hellgren som tidigare satt sina avtryck i huset. ”Vårt sovrum är den gamla telefonväxeln som fanns i byn”, säger Isabelle och Petter Knyck, här med sonen Franke en månad.
Efter tio år tillsammans i Göteborg så kände både Isabell och Petter Knyck att de var färdiga med stadslivet och ville testa på något nytt – de ville ut på landet.
— Vi hade båda ganska stressiga jobb och vi ville ha ett lugnare liv. I Västerbotten finns många vackra gamla prisvärda hus, att köpa hus i Göteborg har sin prislapp, säger Isabelle.
Redan 2014 fick de chansen att köpa ett fint gammalt hus i Ljusvattnet, Burträsk, mittemot Isabelles föräldrar där de tillbringat många somrar innan de bestämde sig för att flytta upp till Norrland.
— Det har nog vuxit fram stegvis. Det första vi gjorde var att gräva jordvärme och renovera sovrummet, det blev vår bröllopsresa, säger Isabelle och skrattar.
”Något av det roligaste jag har lärt mig är att mura en spiskåpa och vi är så glada över att hitta kranarna med varmt och kallt vatten”.
2016 blev den timrade korsbyggnaden från 1904 deras permanenta boende. Året innan de flyttade in så bestämde de sig för att studera byggnadsvård på Vindelns folkhögskola.
Där fick de lära sig allt från att bygga och laga ett timmerhus och gå ut i skogen för att hitta rätt material till en gärdsgård, till att renovera fönster och måla med olika färgtyper, bland annat linoljefärg.
— Färgintresset har alltid legat oss varmt om hjärtat, det är extra kul att få blanda olika kulörer, pigment och färg för att sedan få det att stämma överens med de olika tidsepokerna i huset, berättar Isabelle.
Det tidigare hönshuset är parets verkstad.
Tanken med deras renovering är att bevara de olika årsringar som finns i huset. Utvändigt kommer de att renovera alla funkisfönster. Isabelle och Petter kommer också att återskapa snickarglädjen och midjan på huset.
— Byggnadsvård handlar om att bevara och det får inte bli resursslöseri. Man får tänka på det i led. Vi kanske inte kan få det exakt som från när huset var byggt. Men allt har sin charm, säger Petter.
När de började att renovera köket upptäckte de att syllen var i så dåligt skick att de såg rakt ut i trädgården. De fick ta bort all dålig isolering och ersätta den med ekologisk linisolering, som är ett material som andas och där mössen inte trivs.
— Vi har funnit tapeter från 1904 och dem vill vi bevara. Om det är någon årsring som vi inte är så förtjusta i kommer vi att bevara den i det undre lagret. Som till exempel en strukturtapet från 80-talet som fanns i köket. Den har vi bevarat under en panel, då lever historien vidare, säger Isabelle.
I hallen har de hittat sju lager med tapeter som de kommer att bevara under en panel.
Eftersom huset hade två kök så kunde de bo på övervåningen i lugn och ro medan de renoverade. Att färdigställa köket tog cirka fyra år.
Samtidigt har de även hunnit med att renovera ännu ett hus som ligger intill fastigheten. Det håller på att bli en uthyrningsbostad för folk som vill semestra i Västerbotten.
Verkstaden på övervåningen där kan de hålla till och bland annat måla.
I köket finns en kombination av olika tidsepoker. Funkisköksdelarna har de delvis hittat i sin egen verkstad eller haft turen att kunna köpa begagnade.
— I verkstaden har vi ofta hittat det vi behöver.Tyvärr så var golvet i det gamla köket söndersågat men av det har vi kunnat skapa nya bänkskivor, säger Petter.
I köket har de även jobbat med pappspänning och lerputs.
De har även pappspännt väggarna innan de satt upp tapeten.”Det blir mer levande”, säger Isabelle.
För att få lite mer historia om huset har de gått en workshop på Skellefteå museum och fått hjälp av Pernilla Lindström, byggnadsantikvarie.
— När man renoverar bor man i ett organiserat kaos. Det är ett livsprojekt, säger Isabelle och skrattar.
När de började med att gräva trädgården kunde de se att den var arkitektritad på 50-talet.