Här har Holmen röjt fram björkar. Tidigare var skogen lika tät av gran som i omgivande skog.
Det cirka 700 hektar stora skogområdet vid Harrsjön är unikt, inte bara i Västerbotten utan i landet. Här finns en ovanligt stor andel lövträd, liksom gammal skog och död ved.
Harrsjön är, som namnet antyder, en tidigare sjö som sänkts och torrlagts. Efter det har skog invaderat. I dag finns där en hel del björkskog. Så pass mycket att det har lockat den akut utrotningshotade vitryggiga hackspetten. Arten är helt beroende av gammal lövskog för att hitta föda. För att den ska må bra krävs minst 150 hektar lövskog på en 500 hektar stor yta. Men gran gillar när marken blir torrare. Den skapar en mörkare skog och tränger undan lövträden.
Det finns cirka 200 andra arter som är beroende av lövskogarna, bland annat ugglor, småfåglar, flera mossor, svampar, lavar och insekter. En av dem, den större svartbaggen, är Västerbottens landskapsinsekt och en mycket ovanlig syn.
Vi träffas på Dag och Eva Fhärms skogsfastighet. Dag berättar att han tidigare bedrivit skonsam avverkning med häst, men numera använder han en mindre bandgående maskin.
– Jag har tagit bort en del björk för att främja gran.
Vi förflyttar oss till ett sumpigt område med björkskog. Skogsstyrelsen och länsstyrelsen berättar om lövskogens fördelar för djur och växter. Hur död ved är en förutsättning för att hackspettarna ska hitta mat i form av larver och hur viktigt det är med olika typer av träd.
Dag Fhärm blir förvånad och glatt överraskad när han får beröm för att hans skog ser fin ut ur mångfaldssynpunkt, då det trots allt finns olika trädslag där. Men det är också lite förvirrande.
– Förr ville de ha granskog och nu säger de att de vill ha mer björk, säger Dag Fhärm.
En markägare frågar hur stor andel löv som behövs för att gynna hackspetten. Malin König, som arbetar med hotade djur och växter på länsstyrelsen, berättar att det är optimalt med max fem procent gran.
Deltagarna får även veta att om man vill bli av med gran kan man fälla eller ringbarka den, men ringbarkas den så kan den fortfarande skugga i några år. Dessutom gillar rovfåglar att sitta i granarna vilket skrämmer bort hackspettar och andra småfåglar. Därför krävs även ett ganska stort område som domineras av lövskog. Vad som är bäst åtgärd beror på hur skogen ser ut men också på skogsägarens ambitioner – om hen vill göra mindre insatser eller exempelvis naturreservat.
– Vår förhoppning är att tankar på mångfald finns med när man utvecklar sin skog, säger Malin König.
”Genom fler insatser kan naturvärdena i skogen vid Harrsjön stärkas ytterligare”, sa Malin König. Det handlar om både björklevande insekter och ovanliga växter.
En av markägarna tycker allt låter lite flummigt. För att göra det mer konkret besöker vi ett demo-område där Holmen Skog har genomfört en naturvårdssatsning. De har röjt bort gran i skogsområdet för att ge plats åt löv. Det är ljust och öppet – en stark kontrast till den intilliggande granskogen nu när löven fallit till marken.
Helena Dehlin, naturvårdsspecialist vid skogsstyrelsen, förklarade hur de byggt ett hinder för älgar av fällda granar.
Men även om rönn, asp och sälg också får en chans att växa där är löven också populära bland älgar. Därför visas även ett område med fällda granar som är tänkta att fungera som hinder för älgar. Men max fem kubikmeter får fällas om man inte får dispens för det, påpekas det.
Anders Wågstedt har byggt en dikespropp av gran från området för att demonstrera hur man kan gå till väga.
I området finns även en uppdämd bäck för att inspirera till att skapa våtmarker. En sådan dikespropp kan skapas på olika sätt, men här nyttjades granstolpar efter avverkning i området med fyllnadsmaterial mellan.
Syftet med dikena var att skapa mer odlingsmark. Nackdelen är att våtmarker försvunnit och därmed minskar den biologiska mångfalden. Svartmockajordar har även frilagts för syre och när det regnar på dem utsöndras svavelsyra i vattendragen. Det kan i sin tur laka ur tungmetaller. Utan våtmarker ökar även översvämningsrisken och brandrisken. Våtmark minskar även granen då den inte trivs där.
– Men innan ni dämmer upp ett dike, kolla först om det finns ett dikningsföretag där och med skiftesgrannarna, säger Göran Andersson vid skogsstyrelsen.
Slutligen besöker vi in i något så ovanligt som en björkskog.
– Här ska det bildas ett reservat. Det är en privat markägare som tagit initiativet. Vi vill visa att möjligheten finns, säger Helene Dehlin, vid skogsstyrelsen.
Fältträffen gav Dag Fhärm en del att fundera på.
– Det är bättre när skogen är blandad. Synd att det inte är så bra avkastning på björk.