Buresläkten, även kallad Bureätten, är en av Sveriges mest kända släkter från medeltiden och släktens historia bygger på Johannes Bureus unika släktbok från början av 1600-talet. Den kända historien tar sin början i byn Bureå i slutet av 1300-talet, med den man som Johannes Bureus släktingar kallade ”Gamle Olof”, eller möjligen med Olofs far Herse i Bureå. Släkten är, världens största kartlagda allmogesläkt från medeltiden. Tack vare att det finns så mycket som är kartlagt gör det släkten mycket intressant för många släktforskare.
Sven-Olov Andersson, ordförande i hembygdsföreningen i Bureå, är en av arrangörerna för dagarna. Han berättar att planeringen kring arrangemanget har hållit på under nästan ett år.
– Vi hade stora förhoppningar för dessa dagar och än så länge tycker jag att det flyter på bra. Man får nya insikter och vi har ju så många intressanta föreläsare, säger han.
Släktforska med DNA
Ett av de största dragplåstret för dagarna är den rikskända föreläsaren Peter Sjölund, en av pionjärerna inom svensk DNA-släktforskning. Han har även forskat mycket kring Buresläkten och skiljt fakta från myt. Under fredagen föreläste han om Buresläkten. Både fakta om släkten men också skrönor som florerat kring släkten under många år. Under lördagen väntar en till spännande föreläsning med bland annat om hur man kan släktforska med hjälp av DNA, som på senaste tiden har blivit allt mer populärt.
– Med hjälp av DNA kan man lösa flera tusen år gamla släktgåtor, så som en ”okänd fader”, berättar Peter Sjölund.
På frågan om varför så pass många är intresserade av just Bureätten tror han beror på att den är så pass stor och det finns så mycket dokumenterat om den.
– Sen har det även byggts upp en form av status kring Buresläkten, säger han.
Under lördagens föreläsning kommer Peter Sjölund även att berätta om hur polisen börjat ta hjälp av DNA för att kunna lösa fall.
En av besökarna för dagen är Ulrika Jansson-Båving från Luleå. Hon berättar att hon härstammar från Bureå från början. Ulrika är relativt ny inom området släktforskning och är på plats för att lära sig mer, och träffa nya människor. Även DNA, tycker hon låter intressant.
– Jag har även tänkt ta ett DNA-test här i dag för att se vad man kan få reda på för spännande saker, säger hon.
Många i just Västerbotten som börjar nysta i sin släkt långt tillbaka i tiden, hamnar ofta i någon släktgren som går till just Buresläkten. Så var det även för Ulrika Jansson-Båving. Hon har släktforskat hela vägen tillbaka till Gamle Herse i Bureå på 1300 talet. Just detta tror hon kan bero på att släkten är så intressant för många släktforskare, många har en gren som går till Bureätten.
På sig, har hon en egentryckt tröja, med sitt släktträd på ryggen. Den visar hela släktlinjen tillbaka hennes förfader Olof Herse, som föddes på 1300 talet.