Grå byggnader är befintliga, och de gula och röda blir nya.
Avloppsreningsverket i Bureå är ett av fyra större verk i Skellefteå kommun som saknar biologisk rening.
– De var byggda för rening med fosfor, vilket fungerar bra. Men numera vill vi komplettera med biologisk rening, och då måste vi bygga ut, förklarar Ismail Ismail, processingenjör vid Skellefteå kommun.
– Det är mest bråttom i Bureå och Byske, på sikt ska vi även se över Kåges och Bolidens reningsverk, tillägger han.
Biologisk rening innebär att avloppsvattnet passerar en biobädd där det bor mikroorganismer. Dessa äter upp kolhydrater, fett och proteiner som finns i avloppet och som främst kommer från kiss och bajs. Organiskt material kallas det.
– Om det organiska materialet kommer ut i havet så gynnas mikroorganismer där istället. Organismerna äter det, förökar sig, och då förbrukar de syre som andra djur hade behövt, förklarar Ismail.
Det finns gränsvärden för hur mycket organiska material som får släppas ut, och Bureå och Byskes reningsverk överskrider dessa så pass ofta att något måste göras.
När det gäller Bureå så finns reningsverket vid Bureälvens utlopp i havet.
Det renar bort 95 procent av all fosfor, men fem procent blir kvar vilket innebär att 82 kilo per år går ut i havet.
Det renar bort 75 procent av allt syreförbrukande organiskt material. Resten går ut i havet, och det är 11 600 kilo per år.
Dessa utsläpp är större än tillåtet och reningsverket ska byggas ut. Mellan den mekaniska och kemiska reningen ska vattnet passera en biologisk rening. Det ska ske i en särskild anläggning som byggs utanför befintlig byggnad.
Det handlar om två runda tankar, så kallade biobäddar, varav den ena ska rymma 335 kubikmeter och den andra 142 kubikmeter. Den stora ska byggas först, medan den lilla får vänta till behovet finns. Utbyggnaden görs nämligen med tanke på att Bureås befolkning också ska växa.
Vid fullt kapacitetsutnyttjande kan verket serva en befolkning på 5 700 personer, i dag är antalet "kunder" 2 700 personer.
Ett avloppsreningsverk innebär stora miljökonsekvenser, och därför är det en snårig väg för Skellefteå kommun att få tillstånd. Ett första samråd med allmänheten pågår nu, och fram till 15 augusti kan folk lämna synpunkter. Sedan ska även bygg- och miljönämnden samt länsstyrelsen säga sitt.
Planen är att tillstånd ska ges under 2023 och att bygget sedan görs inom fem år.