I Bureå båthamn ligger en båt som sticker ut bredvid de andra båtarna. Det är Per-Anders Fjellströms stora segelbåt – Regina af Vindö 43. Tillsammans med sambon Christina Liljestrand bor han i segelbåten på heltid från maj till oktober, något han har gjort sedan drygt tio år tillbaka.
– Jag hade en dröm om att bo på en båt i medelhavet, men en sådan dröm håller inte så ofta. Då tänkte jag - varför kan jag inte bo på en båt i Sverige?, berättar han.
Med föräldrar uppväxta till sjöss blev även Per-Anders Fjellström tidigt introducerad till båtlivet. Från början var det mest kappsegling som gällde, men nu håller han sig till lugna långseglingar. Han är även med i den rikstäckande organisationen Kryssarklubben.
– Det jag tycker är mest intressant är förhållningssättet till livet när man väljer båt. Nomaden i en mår bra av att bo på en båt, man är ständigt i rörelse men ändå hemma. Jag blir aldrig sjösjuk heller.
Det viktigaste vid segling är att hålla koll på väderprognosen. Börjar det blåsa häftigt kan man råka bli inlåst i en hamn, eller fast ute på havet. För säkerhetens skull bör man välja en hamn där man får sjölä och alltid ha med sig nödproviant.
– Det första och sista jag gör på dagen är att kolla vädret. Det har hänt att jag har blivit fast i en hamn eller fast ute på havet, men jag har aldrig känt mig rädd. Blåser det mycket är det värre att vara nära land för då riskerar båten att slå i något, säger Per-Anders Fjellström.
Säkerheten på båten är A och O för skeppare i våra nordliga, kalla vatten. Per-Anders Fjellström berättar att han och hans passagerare alltid har på sig flytväst. Om någon skulle trilla i är det en nämligen en lång procedur att vända båten och plocka upp personen.
– Vi har aldrig tappat någon människa överbord. Flytvästen kan man säkra i olika fästpunkter runt om på båten också, så även om man tappar balansen kan man inte kan ramla överbord ifall man är säkrad.
Den bästa seglingen Per-Anders Fjellström har gjort är när han seglade sträckan mellan Grenada och Trinidad och Tobago i Västindien för snart 20 år sedan. Han berättar hur den mörka natten lystes upp av månsken och stjärnor och segelbåten omringades av delfiner och mareld, plankton som lyser.
Per-Anders Fjellström har även jobbat som eskaderledare och arrangerat seglingsresor i Kroatien. Då har han agerat reseledare för ett antal båtar under en vecka och planerat rutter med olika stopp. Vore det inte för coronaviruset hade han och sambon Christina Liljestrand åkt dit även i år.
– I sommar var det planerat att vi skulle åka till Kroatien, Finland och Tallinn. Även till de svenska öarna Ösel och Dagö utanför Estland. Istället blev det Ångermanälven och Höga kusten, men det är fint det också, säger han.
– Det har varit mycket mer plats i hamnarna i år, förmodligen för att det har varit mindre turister från andra länder. Folk håller sig hemma också så de små klubbvikarna som Burehällorna och kollot i Burvik är knökfulla så fort det är fint väder.
Per-Anders Fjellström tycker att människor som är nyfikna på att prova på båtlivet ska ge det en chans.
– Det är bara att börja. Gå en förarutbildningskurs och köp en båt och ge er ut. Jag hade försökt följa med någon ut på havet så att man får lära sig och prova på hur det är.