Nina Thunebro, rektor på Bureskolan
Nina Thunebro är rektor för årskurserna fyra till nio på Bureskolan. En enhet som har en budget i balans.
– Det gör att nu, när sparbetingen kommer, och man säger att alla måste ha en budget i balans, så kommer jag inte att behöva göra någonting, och det vet min personal om. De vet att vi inte behöver gå in och riva någonting i den organisation vi har.
Stora sparkrav kan slå hårt mot skolor i kommunen”De kommunala skolorna kommer behöva anpassa sig””Förödande för undervisningen – barnen får betala priset”Men en budget i balans innebär inte att hon på något vis kan slappna av. Det finns ingen garanti för att hennes organisation slipper sparkrav framöver.
– Det man måste göra, det är ju att effektivisera. Det finns ingen som kan jobba hårdare, det går inte. Det är snarare så att vi måste ändra våra sätt att jobba för att kunna jobba effektivare. Det är ändå det som kommer att krävas för att man ska hålla budget.
Nina Thunebro är fackligt engagerad i Sveriges Skolledarförbund.
– Om jag kliver över i den fackliga rollen så kan jag se att jobba effektivare, det är ingen quick fix. Och det här sliter på väldigt, väldigt många – att veta att man måste in och göra något väldigt snabbt. För de här snabba åtgärderna de är svåra att göra och det skapar väldigt mycket oro som kan få ganska långtgående konsekvenser.
Som fackligt engagerad, vilka reaktioner har du fått från andra rektorer?
– Det är jätteoroligt på vissa ställen, det är klart att det är det. Framför allt om man måste riva klasser. Det är svårt.
Facken oroliga för pressade lärare: ”Det finns snart inget kvar att hyvla bort”Kommunen svarar på kritiken: ”Måste försöka anpassa den verklighet som vi har”Nina ser konsekvenser, inte bara för rektorer, utan även för elever och lärare, att de nya ekonomiska kraven på vissa skolor kan innebära att organisationen på dessa får göras om.
– Det blir oroligt i elevgrupperna. Man lägger mycket tid i början på att faktiskt få ihop gruppen så att du får en fungerande arbetssituation. För annars får du ingen arbetsro i klassrummet. Har du ingen arbetsro och inte skapat relationerna till eleverna så får du ett sämre lärande. Säg att man har tre klasser och så gör man två stora klasser, då är det nya grupper som ska fås ihop och så ska man skapa en relation till dem som lärare. Så det är klart att det är det skapar oro. Plus att man måste göra om hela schemat. Det kan låta som en bagatell. Men ett schema är minst två veckors jobb att lägga. Och det är en arbetsbelastning i sig själv.
Rektorer ställs ganska ofta inför ekonomiska besparingar, och det är ett läge som man måste lära sig hantera.
– Det är ju aldrig bra att behöva skära ner. Sedan måste man förstå att finns inte pengarna, då finns inte pengarna, säger Nina Thunebro, och fortsätter:
– Men man blir kluven. Tidiga insatser i skolan kan ju göra att det blir mindre kostnader för samhället senare.