Sju månader har den tidigare Skelleftebon Anna Larsson Stattin tänkt att vara hemma med sonen Philip.
Bara några kvarter från EU:s enorma byggnadskomplex bor Anna Larsson Stattin, 35 år, tillsammans med sin sambo belgaren Hugues Thibaut och deras gemensamma son Philip.
– Det här är mitt hem, men när jag reser till Skellefteå så reser jag också hem, säger Anna Larsson Stattin och skrattar.
Lägenheten är långsmal och sträcker sig från gatan och genom hela huset till en innergård med uteplats, en ganska typisk bostad i ett medelklassområde i Bryssel. Trots att hon trivs bra och vill fortsätta leva i den belgiska storstaden Bryssel är hennes svenska identitet stark.
– Ibland kan jag känna mig mer svensk här än vad jag gjorde i Sverige. Jag berättar gärna för alla hur det fungerar i Sverige, säger Anna.
Hon växte upp och gick skola i Skellefteå innan hon så småningom sökte sig till Umeå för att utbilda sig till jurist. Efter examen jobbade hon på Brottsoffermyndigheten i Umeå innan flyttlasset gick vidare till Stockholm och Datainspektionen. För fem år sedan tog hon chansen och flyttade till Bryssel för att jobba som jurist åt Europeiska datatillsynsmannen som är EU:s motsvarighet till den svenska Datainspektionen. Myndighetens uppgift är bland annat att granska och övervaka hur Parlamentet, Kommissionen och andra EU-institutioner behandlar personuppgifter.
– Vi utför inspektioner, men vi utbildar också institutionerna, säger hon.
Anna har bland annat jobbat en hel del med hur institutionerna hanterar personuppgifter i deras whistleblower-system. Det vill säga system som ger möjlighet för individer, visselblåsare, inom organisationen att avslöja och ”läcka” information om oegentligheter.
– Alla institutioner måste ha kanaler som skyddar identiteten på visselblåsarna. Jag har tagit fram riktlinjer för hur institutionerna ska jobba.
Lägenheten där Anna, hennes sambo Hugues Thibaut och deras gemensamma son Philip bor sträcker sig från gatan till en fin innergård på baksidan.
Hon har även ansvar för ärenden som kommer in till hennes myndighet om begäran om allmän handling.
– Eftersom jag är svensk tyckte de att jag hade det här med öppenhet i blodet.
Just för tillfället är Anna föräldraledig med sonen Philip.
– Han har belgiskt id-kort och svenskt pass, så han är verkligen en europé, säger hon.
Tack vare att Anna är anställd av EU så har hon generösare förmåner än vad de belgiska föräldrarna erbjuds.
– Som svensk känns de belgiska reglerna med fyra månaders föräldraledighet absurt kort.
Anna och andra EU-anställda mammor, inte pappor, har till att börja med rätt till 20 veckors ledighet med full lön. Sedan kan någon av föräldrarna vara ledig upp till ett år, men då med betydligt lägre ersättning.
– Jag kommer att vara ledig i sju månader och sedan får min sambo vara hemma i tre månader. Därför kommer Philip att börja dagis när han är tio månader, vilket är jättesent här i Belgien.
Till skillnad mot Stockholm så är det relativt enkelt att hitta lägenheter att hyra i Bryssel, berättar Anna.
Dagisplatser finns det gott om, men det är betydligt dyrare än i Sverige. Ungefär 7 000 kronor per barn och månad får man betala i Bryssel.
Trots att det finns olikheter mellan invånarna i de europeiska länderna så är vi i grund och botten ganska lika, menar Anna som jobbar med människor från en mängd olika länder i EU.
– Sydeuropéerna kommer lite sent till jobbet och fransmännen är lite speciella, men de är alla mina kollegor. Charmen är att vi är olika, men ändå så lika. Vi får inte glömma bort att vi faktiskt kan samarbeta, och det är just samarbetet som är så fint med EU.
Anna jobbar på tidsbegränsat kontrakt åt EU och i april nästa år tar förordnandet definitivt slut.
– Nu hoppas jag att få en fast tjänst, men då krävs det att man går igenom en mängd tester. Just nu är vi 90 sökande kvar, men jag har gott hopp om att lyckas.
För Anna och sonen Philip är Bryssel och Belgien hemma, även om hon kallar Skellefteå för hemma också.
Terrordåden i Bryssel 2016, då tre explosioner dödade ett 30-tal människor och skadade hundratals, påverkade Anna i allra högsta grad. Hennes sambo Hugues var på flygplatsen samtidigt som de två första explosionerna skedde där.
–Precis innan explosionerna hade han stått och valt mellan att äta frukost på Starbucks eller Exki. Som tur var valde han Exki, för på Starbucks small det. Han var bara femtio meter ifrån.
Hugues ringde hem och meddelade Anna att ett terrordåd hade skett, men att han var oskadd. Anna blev orolig och visste inte riktigt hur hon skulle hantera situationen, men bestämde sig till slut för att ta tunnelbanan till jobbet. Anna jobbade tillfälligtvis i en annan stadsdel än där hon normalt har sin arbetsplats.
– Jag klev av på Schuman, en station innan Maalbeek där jag jag brukar stiga av.
När Anna steg av tunnelbanetåget på Schuman var klockan 09.02. Nio minuter senare exploderade en bomb på Maalbeek. Vad som skulle ha hänt med henne om hon inte hade bytt arbetsplats vet hon givetvis inte, men nära var det.
– Faktum är att nästan alla som bor i Bryssel har liknande historier att berätta. Men ingen som jag känner blev skadad.
Den här händelsen har givetvis skakat om både Anna och hennes sambo, men snabbt återgick livet till vardag igen.
Anna uppmanar alla att rösta i det kommande valet eftersom hon menar att EU-parlamentet har fått ett allt större inflytande över EU:s beslut.
Belgien hade vid det senaste EU-valet Europas högsta valdeltagande med ungefär 90 procent. Sveriges 51 procents deltagande var en betydligt blygsammare siffra. En av anledningarna kan vara att EU, rent fysiskt, finns i belgarnas närhet. Men troligen är valplikten, där alla röstberättiga måste rösta, den största förklaringen till det höga valdeltagandet. Trots att det inte är obligatoriskt att rösta i Sverige hoppas Anna på att så många som möjligt tar chansen att påverka i det kommande EU-valet.
– EU-parlamentet har fått mycket mer inflytande och därför har det blivit allt viktigare vilka som sitter där. Om alla röstar så minskar risken för att extrempartierna får så stort inflytande.
Anna menar att var och en kan behöva informera sig inför valet och tipsar om en hemsida, what-europe-does-for-me.eu, som EU-parlamentet har tagit fram och finns översatt på svenska. Där kan man få reda på hur EU påverkar medborgarnas vardag i hela Europa, men även i Sverige samt Västerbotten och Norrbotten.
– Vi måste komma ihåg att EU grundades för att bevara freden i Europa. Det kanske låter lite avlägset, men det är grundtanken.
Eftersom EU har växt och blivit så pass stort och komplext kan det vara svårt för den enskilde medborgaren att överblicka hela systemet. Men EU är en gemensam arena där det går att påverka större frågor som till exempel miljön, menar Anna.
– Ibland tror vi att ensam är stark, men jag tror att vi blir starkare tillsammans.
Anna Larsson Stattin trivs i Bryssel och bara 100 meter från bostaden ligger en fin park som lämpar sig för utflykter med sonen Philip.