Pipeline för vätgas runt Bottenviken kan bli verklighet

Finns det möjlighet att bygga en pipeline för vätgas runt Bottenviken? Svaret på den frågan ska ges i en förstudie som RISE och Luleå tekniska universitet nu gör. Till hösten vet vi svaret.

Så här kan pipelinen dras.

Så här kan pipelinen dras.

Foto: RISE

Bottenviken2022-02-09 06:30

Att bygga en högtryckspipeline för vätgas runt Bottenviken är en enorm infrastruktursatsning. Hur detta skulle kunna göras kommer i förstudien att presenteras i olika scenarier och lösningar. Vad det i grunden handlar om är vilken roll vätgasen ska ha i det framtida energisystemet.

Bakgrunden till förstudien är bland annat de stora industriella satsningarna på fossilfri stålframställning i norra Sverige och Finland, där mycket stora mängder grön vätgas behövs. Rikard Gebart, ledare för Luleå tekniska universitets centrum för vätgasteknik CH2ESS, menar att det här finns paralleller till energitänket i början av 1900-talet när vattenkraften började byggas ut för att få fart på industrialiseringen. Rikard Gebart lyfter också fram vätgasen som en stor möjlighet för Boliden att ha en fossilfri produktionsprocess för koppar i Skellefteområdet.

undefined
Rikard Gebart lyfter också fram vätgasen som en stor möjlighet för Boliden att producera fossil koppar i Skellefteområdet.

– Vi ska se hur en vätgasinfrastruktur i samspel med utveckling av elproduktion och elnät kan ge samhälls- och företagsekonomiska nyttor. Det här handlar om en gigantisk stor omställning, berättar Johan Sandstedt, forsknings- och affärsutvecklare på forskningsinstitutet RISE vid en pressträff som genomfördes under tisdagen.

En intressant fråga kopplad till de stora projekten som planeras i norra Sverige är om man ska dra elen till fabriken och göra vätgasen där eller om man ska tillverka vätgasen någon annanstans och skicka vätgasen till fabriken istället. En stor fördel med vätgasen är att den kan lagras och användas när den behövs.

– Frågan är mycket komplex och det projekt som vi ska genomföra är ett första steg för att ta fram fakta som kan användas som beslutsunderlag, berättar Rikard Gebart.

Hur man ska kunna lagra vätgasen är en viktig del i detta nya infrastruktursystem.

– Här verkar det mest effektiva vara att lagra den i bergrum och då handlar det om mycket stora sådana, säger Rikard. 

undefined
Det här handlar om en gigantisk stor omställning, berättar Johan Sandstedt.

Staffan Sandblom, Head of Hydrogen Development vid Fortum, konstaterar att en infrastruktur som knyter samman de olika industrikluster där vätgas ersätter fossila bränslen kommer driva på utvecklingen genom att förbättra leveranssäkerheten. 

Den svenska förstudien, som finansieras av Vinnova ska vara klar den 1 oktober. I Finland gör forskningsinstitutet VTT en liknande förstudie

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!