Cina och Daniel Jones är nöjd över sin järnspis från 1930-talet.
Med en järnspis i köket klarar man både värmeförsörjningen och matlagningen vid ett strömavbrott.
Det är mycket viktigt att veden är torr, annars blir det brandfarligt.
Sedan urminnes tider har järnspisen tronat i våra kök som ett svart, sprakande hjärta. De gedigna vedspisarna är både ett kulturarv och en prydnad för varje hem.
I dag har både ny beredskapsmedvetenhet och elkrisen gjort spisarna heta igen. Förutom att sprida värme går det utmärkt att laga mat, baka och värma vatten på dem.
– Vi har både lagat stekt fläsk med löksås och bakat rabarbersnittar på vår järnspis, säger Cina Jones.
Hon och hennes man Daniel Jones bor med sina två barn i Mölnlycke utanför Göteborg. Deras hus är från 2009, men byggt i gammal stil och till stora delar av återbrukat material. Några exempel är de spröjsade tvåglasfönstren inhandlade i Gävle, de breda kilsågade golvtiljorna från Edsbyn – och järnspisen. En renoverad Husqvarna No 126 från 1930-talet som de hittade på Blocket.
– Jag tror att vi betalade runt 5 000 kronor, men det är uppåt 15 år sedan, säger Daniel Jones.
– Sedan körde vi till Hedekas i norra Bohuslän för att hämta den. Det är väl en resa på 25 mil tur och retur, säger Cina Jones.
Cina och Daniel Jones värdesätter sin ”livräddare”: en vedspis av märket Husqvarna No 126 från 1930-talet. Spisen ger stödvärme och går utmärkt att laga mat på.
Spisen var dock väl värd både pengarna och utflykten. Förutom att skapa mysig hemkänsla stödvärmer den familjens kök under kalla vinterdagar.
– Skåpinredningen och fönstrens placering gör att det saknas ett element i den ena delen av rummet. Då är spisen ett perfekt komplement. Särskilt när elen är så dyr, säger Cina Jones.
Nu har även vedpriset skjutit i höjden, något som många hemmaeldare har märkt av.
Bara tre timmar efter att sotaren hade godkänt spisen fick den jobba hårt. Då råkade familjen ut för ett längre strömavbrott.
– Så den kom till användning i skarpt läge direkt. Den är en perfekt ”backup”, säger Daniel.
Familjen Jones järnspis har vacker dekor på luckorna.
Något som avslöjar att köket är modernt är höjden på ”bänkdelen” av murstocken där spisen är placerad. I stället för äldre tiders låga mått har familjen Jones modell en bekväm arbetshöjd.
– Vi placerade vedspisen alldeles intill den vanliga spisen. På så vis kan man både använda den som avställningsyta när man lagar mat eller koka potatis där om spisen är i gång, säger Daniel Jones.
På andra sidan sitter en öppen spis och över alltsammans finns en stor, murad kåpa. Den täcker både öppna spisen i hörnet, järnspisen och den moderna elspisen.
Johanna Krumlinde är etnolog och arbetar som samlingsregistrator på Skansen. Hon berättar att den vedeldade järnspisen har haft stor påverkan genom vår historia. När spisarna gjorde entré i svenska hem i slutet av 1800-talet revolutionerade de både matlagningen och inomhusmiljön.
Tidigare hade man lagat all mat över öppen eld, vilket medförde att hälsofarlig rök fyllde bostaden. När elden kunde stängas inne blev inomhusmiljön betydligt mer hälsosam.
– Värmen gick också att reglera på ett helt annat sätt och det gick inte åt lika mycket ved, säger Johanna Krumlinde.
Om man späntar veden blir det lättare att få fyr på brasan.
Spisarna påverkade även vad vi åt och hur vi lagade maten. Mycket av vår husmanskost möjliggjordes av vedspisen.
– Förut var mycket kokat. Spisens plattor innebar att man kunde steka saker. Dessutom fanns det ju en smidig liten ugn. Helt plötsligt kunde man baka småkakor, vetebröd eller limpa. Ugnsstekt mat blev också en nyhet på bordet, säger Johanna Krumlinde.
Patentet på vedspisen med slutna luckor och plattor ovanpå godkändes 1831 i Sverige. Åren därefter började man serietillverka dem.
– Men i början var det bara välbärgade familjer som hade en vedspis. Först när vi kommer in på 1870- till 1890-talen blev de mer lättillgängliga.
Raka ut askan ur askuppsamlaren. Glöm inte den lilla askluckan som brukar sitta under själva ugnen.
Det sammanföll med att effektivare tekniker för att framställa gjutjärn slog i genom och spisarna gick att tillverka i stora upplagor.
Den som redan har en gammal vedspis i sitt hus kan skatta sig lycklig. Men för att den ska fungera bra och hålla i många år till gäller det att vårda den. Raka ut askan både ur askuppsamlaren direkt under brasan och ur den lilla askluckan som sitter under själva ugnen. Kontrollera också skicket på den eldfasta leran som täcker ovansidan av ugnen. Den ska inte vara sprucken och porös.
– Då blir värmen i ugnen mycket sämre, säger Johanna Krumlinde.
Det är också bra att ge järnet en omgång med spissvärta med jämna mellanrum – den fungerar som skokräm och förhindrar rost.
Det syns att den vackra spisen hemma hos familjen Jones i Mölnlycke har fått rätt omsorg genom åren.
– Den är en trygghet. Tack vare den klarar vi oss bra även i en krissituation, säger Cina Jones.
Guide
Så eldar du i vedspisen
Det gäller att elda rätt för att minska spridandet av skadliga partiklar i luften:
+ Veden ska vara torr. Kluven björkved ger bäst värmevärden.
+ Öppna vridspjället som sitter under eldstadsluckan helt. Stapla småved luftigt. Placera tändmedel som briketter, näver eller liknande, precis under de översta vedträna.
+ Tänd briketterna/tändmedlet och låt luckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de övre vedträna. Ibland kan skorstensdraget kräva att man har luckan öppen lite längre.
+ Även om det kan ta en stund för brasan att ta sig är vinsterna med att tända i toppen många. Gaserna som förångas från veden förbränns i stället för att spridas som föroreningar i luften. Elden brinner jämnare och det blir mer värme per vedträ.
+ Påfyllning av ved bör bara ske när det är glöd i förbränningsrummet. Efter bränslepåfyllning ska eldstadsluckan stå på glänt tills veden har tagit sig ordentligt.
Källor: ”Elda i vedspis” av Peder Edvinsson (Pug Förlag, 2018) samt Naturvårdsverket.
Fakta
Historiska effekter av vedspisen
+ Bättre hälsa och inomhusklimat. När elden kunde stängas in bakom spisens luckor slapp man farlig rök och sot.
+ Mindre vedåtgång och effektivare värme.
+ Ny utrustning. Tidigare hade kokkärlen hängt i kedjor ovanför elden eller haft runda bottnar för att kunna stå i glöden. Spisens plattor krävde helt andra redskap.
+ Ljuset från glöden försvann. Det innebar att man måste investera i andra ljuskällor, och fotogenlampan slog igenom.
+ Fotogenlampan bidrog i sin tur till längre arbetsdagar i hemmet, eftersom ljuset inte försvann när elden slocknade.
Källa: Johanna Krumlinder, Skansen.