Sektionschef Mac Fjellerad Persson (t v), geolog Giovanni Cibrario ,seniorgeolog Jonas Lasskogen Möller, geolog Lorna Bell och geofysiker Paal Ahnfelt, är teamet som gjort en stor del av arbetet som lett till att Strömforsmineraliseringen nu är högintressant.
– Vi som jobbar med det tror att det finns mycket kvar att hitta.
Det säger Mac Fjellerad Persson, sektionschef för fältprospekteringen. Han leder den grupp som är ansvarig för prospekteringen i Bolidens närområde. Stämningen är uppsluppen på Stora kontoret. Det har gått mindre än två månader sedan Boliden gick ut vid Kapitalmarknadsdagen och berättade om fyndet i Strömfors, som bedöms som ”mycket lovande”.
Strömforsfyndigheten startade 2017 med ett omtag i arbetsgruppen. 2018 började en geofysiker och två geologer analysera den databas som fanns och gjorde en geologisk genomgång av den del som kallas Östra Skellefteområdet. Ett skäl till att man tittar på tidigare analyser är att kunskap från geologin i ett område kan tillämpas på ett annat område, vilket kan ge ökad kännedom. Sedan finns det en mängd historiska data – och Bolidens eget borrarkiv som innehåller en mängd gruvhistoria som kan tas fram och tolkas på nytt. Hösten 2019 gav det träff på Strömforsmineraliseringen. I november 2019 gjordes det tredje borrhålet som visade att det kan finnas potantial. Mineraliseringen påminner om gamla Bolidenmalmen, men är betydligt mer zinkrik. Det kallas mineralisering fram till den bedöms som brytvärd – då den blir malm.
Geologen Giovanni Cibrario tittar på en färsk borrkärna.
– Det finns borrhål gjorda på 80- och 90-talet. De geologiska kunskaperna om fyndigheterna ökar hela tiden. Det vi vet vi dag förstod man inte på 1950- och 1960-talet, säger Mac Fjellerad Persson.
Norran åker med till platsen där borrningarna i dag pågår för fullt. Från en huvudväg kör vi vidare på en förstärkt skogsbilväg. Då vi kliver av är det runt 100 meter till platsen där entreprenören Protek Norra AB, Prospekteringsteknik i Norrland, har sin borrigg. Kvintetten går upp och tittar på kärnorna som borrats – och borrningen fortgår löpande.
Teamet som gjort en stor del av arbetet som lett till fyndet av mineraliseringen är på besök hos diamantborrarna nära Strömfors.
Fyndigheten är inte lättillgänglig så här långt.
– På den här platsen är moränen 60 meter och geofysiken bitvis svår, säger Mac Fjellerad Persson.
Paal Ahnfelt, geofysiker, visar sonden som Boliden utvecklat själv och som är viktig vid analys av fyndigheter,
Fram till nyår 2020/2021 har 42 borrhål gjorts på platsen – nu är det fler. Borrningen kombineras ofta med en av Boliden egenutvecklad sond som används för elektromagnetiska mätningar som underlättar att finna mineralkoncentrationer på stora djup.
– Vi fortsätter prospekteringen för fullt. Vi vill hitta mer tonnage. Nu handlar det för oss om att förstå mineraliseringen tillräckligt bra, säger Mac Fjellerad Persson.
Fler och fler borrningar görs nära Strömfors. Tids nog kommer Boliden att kunna säga om mineraliseringe ska kunna bli en gruva.
Mycket arbete återstår innan det går att säga att en gruva kan bli aktuell. ”Mineraliseringen har fortfarande låg kännedomsgrad men en första antagen mineraltillgång kan nu presenteras”, skrev Boliden i mars och konstaterade de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för en brytning också ska analyseras.
Geofysikern Paal Ahnfelt (t h) diskuterar med diamantborraren John Josbrandt.
Lite grann kan det bli så att historien upprepar sig – fast tvärtom. Det var nämligen i Strömfors som gruvbolaget först slog sig ned i under 1920-talet. Byn växte då snabbt under ett par år till 443 personer 1928. Som mest fanns 18 affärer i byn. 1927 stagnerade Strömfors då Bolidens samhälle byggdes ut i en allt snabbare takt runt gruvan där.
Gruvbolaget styrde hela samhällsbygget i Boliden och ansvarade för skötseln fram till 1965 då Skellefteå kommun tog över.