Det här exemplet från Lantmäteriets handlingar visar att två personer får flera fastigheter i gåva. Ägaren längst ned är Andrey.
I flera år har Norran snappat upp ett missnöje från Bolidenborna som rör uppköp av fastigheter. Dessa villor och hyreshus sköts enligt uppgifterna vi fått inte som de ska. De förfaller och lockar även dit personer som inte har råd med dyrare boenden. Ett klientel som har bidragit till att det är stökigt i Boliden. Det har varit skottlossning och uppgörelser mellan grupperingar, och många Bolidenbor har kontaktat oss med sin oro.
I omgångar har vi inlett granskningar, som fallit av olika skäl. Nu bestämde vi oss för att göra ännu ett försök. Vilka är det som står bakom fastighetsköpen? Och vad är syftet? Norrans granskning visar att uppläggen i fastighetsaffärerna tyder på brottslig verksamhet.
En utländsk kvinna med rötterna i Turkmenistan pekas i tips till Norran ut som ansvarig. Hon har bytt för- och efternamn flera gånger genom åren, men här kallar vi henne Pamyk. Vi börjar granskningen med att plocka ut en lista på ett 20-tal fastigheter som hon har ägt, varav flertalet i Boliden.
Det visar sig ganska snart att de flesta fastigheter byter ägare upprepade gånger under kort tid efter att Pamyk har köpt dem. Ibland med något års mellanrum, men i ett fall äger fyra olika personer och företag en fastighet inom bara ett år. I sex fall säljer Pamyk fastigheterna vidare samma dag eller inom ett tiotal dagar efter köpet. Fem gånger är det samma man, med bulgariskt ursprung, som köper husen. Vi väljer att kalla honom Andrey.
Fastighetsaffärerna har pågått i tiotalet år, men Pamyk har varit mest aktiv under de senaste fem åren. Det är både hyreshus och villor som köps och säljs, men i ett fall är det en gård ute i skogen i Moskosel som är föremål för ett stort intresse. När Pamyk har sålt fastigheterna vidare är det flera utländska namn som återkommer som köpare i nästkommande led. De säljer fastigheterna mellan sig och senaste året har ett flertal fastigheter även överlåtits som gåva.
Det gäller exempelvis en fastighet i Boliden som såldes för 900 000 kronor 2017. Förra året fick en person den fastigheten samt sju andra fastigheter som gåva av Andrey. Just att flera fastigheter säljs tillsammans eller överlåts som gåva förekommer fem gånger i materialet från Lantmäteriet. Beräknat på tidigare försäljningsvärden skulle det i fallet ovan handla om totalt över tre miljoner kronor i gåva.
Norran försöker få kontakt med Pamyk via telefon, sms, Facebook, mejl och brev till den adress i Boliden där hon står skriven, för att ge henne möjlighet att förklara det vi ser i granskningen. Men vi får ingen återkoppling. Även om Pamyk har handlat med fastigheter, som i vissa fall även hyrts ut, verkar det inte vara någon lukrativ affär för henne personligen. Enligt Kronofogdemyndigheten har hon i dag en skatteskuld på närmare 5,5 miljoner kronor. Handlingar från förvaltningsrätten vittnar om en lång historik av skulder till kreditföretag, Skellefteå kommun och Skellefteå Kraft. 2020 hade hon en taxerad inkomst på bara drygt 11 000 kronor.
Pamyk har flera Facebookprofiler under olika namn.
När Norran undersöker övriga personer som köpt fastigheterna är det få som ser ut att bo i Sverige. Research i sociala medier ger inte heller så mycket information. Men adresser i handlingarna från Lantmäteriet pekar mot staden Melitopol i Ukraina. Personuppgifter pekar även mot Turkmenistan och Bulgarien. Språket komplicerar efterforskningarna då namn kan stavas på olika sätt på olika språk med olika bokstäver.
Vi får kontakt med en man som köpt fastigheter och som bor i Ukraina. Han berättar först detaljerat om sitt liv men när vi ställer fler frågor tystnar han.
Trots det lyckas vi få kontakt med två män via Facebook och mejl, en från Ukraina och så Andrey, med ursprung i Bulgarien. Båda hävdar att fastighetsaffärerna de gjort har varit lagliga. Andrey, som nyligen utvandrat från Sverige, skriver att affärerna inte blev som han tänkt på grund av höga kostnader för fastigheternas underhåll. Han vill inte dras med skulder och har därför lämnat Boliden. När Norran ställer fler detaljfrågor om fastighetsaffärerna till de två männen får vi inga svar. Via Facebook söker vi också utan framgång den kvinna från Melitopol, som enligt Lantmäterihandlingar ska ha fått nio fastigheter i gåva av en annan person med utländskt namn, som i sin tur också fått fastigheter. Kvinnan äger i dag tolv fastigheter.
Vi får även kontakt med en man i Västerbotten som nyligen köpt flera större fastigheter kopplade till nätverket av utländska personer. Han berättar glatt att han under en tid velat investera i inlandet, men att det har varit svårt på grund av problem med att få lån från banker. Generösa avtal om avbetalning från säljarna har nu gjort det möjligt för honom att satsa. Det handlar om flera miljoner kronor. När Norran frågar om värdeökningen på 600 000 kronor för en av fastigheterna, som vid den tidigare försäljningen kostade 150 000 kronor, berättar han att den har renoverats.
Norran får även kontakt med en svensk kvinna i Boliden som enligt uppgifter till oss ska ha agerat som en kontaktperson mellan myndigheter och fastighetsägarna under en tid. Hon medger att hon utfört uppdrag åt fastighetsägarna, men att det enbart handlat om att agera tolk.
I köpsvängen förekommer även några företag med kopplingar till Pamyk. Bland annat ett företag där hon varit med i styrelsen, vars konkurs avslutades i maj i år. Företaget skulle enligt registreringen hos Bolagsverket syssla med allt möjligt; förvaltning av fast och lös egendom, lokalvård, hår- och skönhetsvård, kiosk med spel, restaurang, tillfälligt boende för asylsökande, byggnadsentreprenader samt produktion av maskindelar och handel med varor inom byggbranschen.
Ett annat företag har kopplingar till en man som Pamyk varit gift med – en svensk man i Luleå. Han är med i styrelsen, men den verkliga huvudmannen är en kvinna med utländskt namn, som även hon köpt fastigheter i Boliden. Företaget ska bedriva tillverkning, import och export av reservdelar till jordbruksmaskiner och fordonsrelaterade produkter, utföra städservice och hemservice. Även det företaget dras med ekonomiska problem och tycks inte ha någon aktivitet för tillfället. Dessutom finns ytterligare två fastighetsföretag som mannen är involverad i och som köpt fastigheter i Boliden och Burträsk. Nu verkar bara ett av företagen vara aktivt. Norran lyckas nå mannen via Facebook. Han svarar att fastigheterna i det företaget ska användas för att hyra ut bostäder till behövande. När vi ställer fler frågor om de frekventa fastighetsköpen uteblir svaren. Men i researchen om företagen stöter Norran också på information där spåren leder till internationell brottslighet. Det återkommer vi till i en separat artikel.
Norran får kontakt med Pamyks exman som först svarar men sedan väljer att inte fortsätta besvara frågor.
Tillbaka till fastighetsaffärerna. När Norran begär ut uppgifter om företagens fastighetsinnehav hittar vi ytterligare 21 fastigheter i Boliden, Byske och Burträsk som har varit eller är registrerade på något av de fyra företagen. Sammanlagt begär vi ut uppgifter om ett 50-tal fastigheter med kopplingar till personer och företag i det utländska nätverket. För varje fastighet vi tittar närmare på hittar vi fler affärer, och sannolikt finns det ännu fler utöver dem vi kan se. Men det ska även påpekas att enstaka fastighetsaffärer ser “normala” ut.
Transaktionerna kring de aktuella fastigheterna är röriga, köpesummor går upp men också ner, och fastigheterna delas i många mindre andelar. Vad är det som händer?
Norran kontaktar tre experter för att få någon rätsida på detta. Marcus Willner vid Finanspolisen berättar att det finns ganska stora problem med bedrägerier kring fastighetsköp. Det görs i olika syften. Man kan driva upp köpeskillingen för att få större lån. Man kan ta lånet och sticka, eller betala tillbaka lån med svarta pengar.
Norran beskriver övergripande de upplägg vi ser förekommer i Boliden och Marcus Willner påpekar att det även finns kriminella personer som sysslar med att utnyttja identiteter.
– Om upplägget du beskriver involverar ryska namn så kan det vara rysktalande brottslighet där utnyttjade identiteter används.
Brottslighet med identiteter kan handla om att man använder personuppgifter för att folkbokföra personer eller skaffa bankkonton och bank-id i deras namn. Dessa målvakter kan sedan sitta i styrelser för företag och användas för att begå ekonomiska brott.
Men varför ge bort fastigheter?
– De kanske betalar för dem ändå, eller så betalas en skuld. I kriminella nätverk ger man bilar till varandra till exempel.
Hur är det att komma åt den här typen av brottslighet?
– Om det sker överföringar under bordet och inte via banksystem så är det svårt. Man kan kontrollera om personerna har medel att köpa fastigheterna för, men om det handlar om utländska personer är det komplicerat att utreda. Det kan vara någon helt annan som styr detta och det är dem man vill komma åt.
Han får se en fingerad grafik som beskriver fyra exempel på fastighetsköp som liknar fall i Boliden. Han svarar att det absolut ser intressant ut.
– Mycket pekar mot att det är någon form av brottslig verksamhet, säger han.
Elena Wallin på Skatteverket bedömer Norrans uppgifter som intressanta och formulerar möjliga hypoteser kring vad uppläggen kan handla om.
Elena Wallin, underrättelsechef vid Skatteverkets skattebrottsenhet är försiktigare, då hon har begränsat med information.
– Man kan möjligen formulera några hypoteser. Generellt kan sägas att kriminella ofta jobbar med sikte på snabba vinster. Längre perspektiv kan tyda på att man investerar brottsvinster för att omvandla dessa till vita inkomster, eller behöver ha fastigheterna som fasad.
Hon tillägger att om affärerna skett med brottsliga syften skulle det kunna handla om penningtvätt, avbetalning av skulder eller exempelvis madrassboende för utnyttjad arbetskraft, tillfälliga boenden med ockerhyror som inte redovisas eller adresser till felaktigt folkbokförda identiteter för att komma åt olika bidrag. Hon pekar precis som Marcus Willner på kreditbedrägerier ifall det sker en snabb värdeökning.
Att kvinnan bakom de första köpen inte gör någon vinst när hon säljer fastigheter och att de snabbt säljs vidare skulle kunna innebära att hon är bulvan.
– Det går inte att med säkerhet säga att det rör sig om brottsliga upplägg även om det finns omständigheter som överensstämmer med kända modus. De transaktioner du beskriver i dina exempel och med de uppgifter som du nu har lämnat, gör att man skulle kunna misstänka penningtvätt, någon typ av skatteundandragande och kanske att fastigheterna används som fasader.
Hon avslutar ett mejl med att hon bedömer att vi har tillgång till “mycket intressanta uppgifter”.
Emil Ericsson vid Mäklarsamfundet anser att det finns många röda flaggor kring fastighetsköpen som Norran presenterar.
Emil Ericsson, biträdande förbundsjurist vid Mäklarsamfundet, är desto tydligare.
– Det skriker ju misstänkt penningtvätt om detta.
Han pekar på flera varningssignaler, red flags, som mäklare ska reagera på och utreda.
– Typiska varningsflaggor är högre eller lägre pris utan rimlig förklaring, korta innehavstider och att samma namn florerar som köpare och säljare flera gånger. Det är helt klart misstänkt.
Men det är så svårt att begripa alla turer. Vad är det de gör?
– En av de viktigaste varningssignalerna är att man inte förstår transaktionerna och vem som vinner på upplägget.
– Att man ger bort eller säljer till underpris kan bero på att man har en skuld till någon. De kan hyra ut till personer som betalar hyra med svarta pengar eller köpa fastigheter som renoveras med svarta pengar och säljs.
Han påpekar att de som tvättar pengar kanske heller inte får igen allt de tvättar.
– De kanske köper ett hus till överpris och sedan säljer billigare, men då har de i alla fall tvättat en del av pengarna. Ofta använder de målvakter och det är någon annan som tjänar på detta.
Han påpekar att mäklare är skyldiga att ställa frågor om de stöter på sånt här, men att det kan vara svårt för dem att få ett helhetsgrepp.
– Man måste ju heller inte anlita mäklare. Kanske upplever de här personerna att det är enklare att vara anonyma där marknaden för fastigheter inte är lika het.
Norran kontaktar Lena Sjöström som är chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten för att få hennes syn på de uppmärksammat fastighetsaffärerna.
– Vad gäller bland annat fastighetsaffärer i Boliden finns det en pågående förundersökning om näringspenningtvätt. Jag kan inte säga mer än så på grund av förundersökningssekretess, men planen är att slutföra förundersökningen under året, säger hon.
Hon vill heller inte berätta om det är en eller flera personer som är föremål för utredning.
Fotnot: I en tidigare version av grafiken hamnade fel hus på bilden i ett av exemplen om försäljningar. Huset på bilden som först publicerades tillhör Jörgen och Pornthip Marklund och har ingenting med de misstänkta fastighetsaffärerna att göra. Norran har nu korrigerat grafiken med rätt husbild, och bett berörda om ursäkt för misstaget.
Vet du mer?
Tipsa gärna Norran
granskning@norran.se